Vem ska bygga Sverige om hantverkarna försvinner?

Med rekordlågt bostadsbyggande och ökande antal konkurser bland byggföretag är det tveklöst så att byggbranschen befinner sig i en djup kris. I Sverige gick nybyggnationen ner med 35 procent förra året, medan våra nordiska grannländer hade en nedgång på mellan två till fyra procent.

Byggbranschen riskerar att kollapsa

Byggindustrin, som står för cirka 12 procent av BNP och sysselsätter över 300 000 personer, är en bärande del av den svenska ekonomin. Därför påverkar krisen i byggsektorn hela samhället. När byggföretag går i konkurs riskerar vi att tappa arbetskraft och kompetens som blir svår att få tillbaka när marknaden vänder.

Vår årliga undersökning Hantverkarbarometern visar att sex av tio hantverkare funderar över att lämna yrket till följd av dagens kris. Vi kunde under pandemin se hur många som jobbade inom restaurangbranschen lämnade och sökte andra yrken eller började studera. Samma sak sker nu i byggbranschen. Vi riskerar att förlora en hel generation hantverkare om inget görs.

Regeringen har genomfört en del välkomna åtgärder som till exempel höjt rotavdrag från den 1 juli. Men det kommer att behövas betydligt mer för att lösa den akuta situationen.

Vi föreslår följande åtgärder:

1. Höj rotavdraget till 50 procent av arbetskostnaden, som det var när rotavdraget infördes.
2. Sänk amorteringskravet.
3. Underlätta nybyggnationer och stimulera bostadsbyggande. Kommuner kan till exempel anvisa mark eller bygga själva. Olika myndigheter kan också se över sina regler så att byggen kan komma igång snabbare.
4. Investera i den gröna omställningen och nyttja den arbetskraft som nu står utan jobb.

Kompetenstapp väntar

Vi vet att behovet av hantverkare kommer att öka. Dels ska vi bygga ifatt en förvärrad bostadsbrist och dels kommer det en lavin av EU-direktiv som kräver allt ifrån energieffektiviseringar till solceller och tuffare hållbarhetskriterier för nybyggnation.

Här finns en riktigt bra chans att slå flera flugor med en smäll. I stället för passiva åtgärder som permitteringsstöd (som användes under pandemin) eller a-kassa skulle smarta statliga stimulanser kunna leda till att vi genomför hållbara investeringar för framtiden redan nu, samtidigt som vi tar vara på den kompetens som finns och slipper kostnaden för ökad arbetslöshet.

Vår årliga undersökning Hantverkarbarometern visar att sex av tio hantverkare funderar över att lämna yrket till följd av dagens kris.

Om inte regeringen vidtar åtgärder för att dämpa krisen riskerar vi att stå utan arbetskraft för att bygga bostäder, underhålla vår infrastruktur och säkerställa att svensk industri kan fortsätta utvecklas i Sverige. Dessutom kommer vi att ha tappat stora delar av den kompetens som krävs för att ställa om till ett mer hållbart och energieffektivt samhälle, det handlar om allt ifrån ingenjörer och arkitekter till byggnadsarbetare.

Arbetslösheten ökar

Så småningom kommer också Europas byggnadsarbetare att behövas för att bygga upp Ukraina efter kriget. Svensk byggsektor har under många bristsituationer räddats av arbetskraft från andra länder. En stor grupp har kommit från Ukrainas grannland Polen. När Europa efter krigets slut kommer att starta en av de största återuppbyggnadsinsatserna i modern tid, kanske den svenska bostadsbristen och den gröna omställningen får vänta. Särskilt om vi skapar en brist på inhemska byggjobbare.

För varje dag vi väntar kommer fler byggarbetare att bli arbetslösa och företag gå i konkurs. Om vi inte agerar snabbt kommer dagens byggkris inte bara skada oss i dag, utan också få allvarliga konsekvenser för framtiden.