Academedia: Ett ökat fokus på vård är ett frontalangrepp på skolans kärnuppdrag

I våras beslutades om en utredning som kan leda till förändringar av skolans kärnuppdrag, påverka elevhälsans roll och öka fokus på vård inom skolan. I en tid då stress och psykisk ohälsa bland unga ökar, är det vår skyldighet att skapa en skolmiljö som aktivt främjar hälsa och välbefinnande.

Stärk det hälsofrämjande arbetet

Att nu föreslå en omvandling till en vårdande och behandlande funktion är ett enormt ideologiskt steg bort från det hälsofrämjande arbetet. Därför motsätter vi oss förslaget om att förvandla elevhälsan till en vårdande instans. Vi argumenterar starkt för att vi snarare bör skapa en garanti för elevhälsans utformning, och sedan utöka och stärka dess hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Skollagsförändringen 2010 fastslog att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den betonade vikten av samverkan mellan all skolpersonal, inklusive elevhälsan – en genomtänkt och evidensbaserad strategi för att stärka elevernas hälsa och lärande. Tidigare skollag innehöll inte lagstiftning om skolkuratorer, skolpsykologer, specialpedagoger eller speciallärare; de sistnämnda trädde i kraft så sent som förra sommaren. Har vi nu verkligen gett detta tillräckligt med tid för att utvärdera elevhälsans uppdrag innan det sker omfattande förändringar?

Skolan förväntas lösa allt

Man beslutade även att bestämmelserna om hälsokontroll i skolan skulle överföras i nuvarande skollagen, men termen ”hälsokontroll” ersattes med ”hälsobesök”. Den enda märkbara skillnaden mellan nuvarande och tidigare skollag, vad gäller vård, är avskaffandet av de möjliga tvångsmässiga hälsoundersökningarna. Det har därmed inte skett någon ändring kring skolans vårdansvar.

Vi inom skolan förväntas ständigt lösa allt som är fel i samhället, men vårt fokus ska vara på vårt huvuduppdrag: att forma morgondagens samhällsmedborgare till empatiska, självsäkra och medvetna individer som kan göra vår värld till en bättre plats.

Låt oss inte göra skolkuratorer till terapeuter eller förvandla rektorer till vårdsamordnare.

Vad signalerar vi till våra unga om vi fyller skolkorridorerna med medicinsk personal och bygger ut rektorsexpeditionen med behandlingsrum? Blir våra unga nu patienter snarare än elever? Ska deras framtid stavas ”diagnos” i stället för ”drömmar”?

Låt oss vara tydliga: Ett ökat fokus på vård inom skolan är inget mindre än ett frontalangrepp på skolans kärnuppdrag. Skolan ska inte förvandlas till improviserade vårdcentraler. Vård, medicin och behandling hör hemma hos primärvården och specialistvården, inklusive BUP. Låt oss inte göra skolkuratorer till terapeuter eller förvandla rektorer till vårdsamordnare.

Värna den specialpedagogiska kompetensen

Våra elever förtjänar inget mindre än världens bästa skola såväl som världens bästa barn- och ungdomsvård. För att uppnå detta måste vi värna om den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan.

Specialpedagoger och speciallärare tillför ett unikt pedagogiskt perspektiv som är oumbärligt för att förstå och hantera inlärningssvårigheter i klassrummet. De är den kritiska länken mellan pedagogiken och elevhälsans övriga insatser. Att förlora denna kompetens i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet skulle vara ett stort steg bakåt för hela utbildningssystemet.

Vår uppmaning till regeringens särskilda utredare Åsa Lundkvist är att ta kontakt med oss som dagligen arbetar med elevhälsans utmaningar och lyssna på vad våra rektorer, lärare och elevhälsopersonal behöver för att lyckas med uppdraget. Vi vet att personalen har många idéer om hur en förbättrad elevhälsa skulle kunna se ut.