Höstbudgeten är en käftsmäll för Sveriges fattigaste familjer
Vi i civilsamhället gör vad vi kan för täppa till de djupa sprickorna i samhället, men det krävs tydliga politiska insatser och satsningar för att vända utvecklingen. Det skriver Emmeli Wulfstrand och Jessica Carlqvist, Verdandi.
Emmeli Wulfstrand
Förbundsordförande VerdandiJessica Carlqvist
Förbundssekreterare VerdandiDen 17 oktober är den internationella dagen för utrotning av fattigdom. Tidigare i år publicerades en rapport av Hyresgästföreningen, Majblomman, Svenska röda korset och Rädda barnen med nya siffror från Sifo om situationen för de mest utsatta i Sverige.
Många går hungriga
Den visar att allt fler människor inte klarar sig ekonomiskt, utan behöver låna pengar för att få mat och husrum. Många vittnar om att de ofta är hungrig, att maten inte räcker till för att mätta alla i familjen och att de behöver prioritera att barnen blir mätta. ”Jag säger till barnen att jag går på diet och låter dom äta i stället, jag vill inte att de ska behöva bära skammen och oron”, berättar en mamma för oss.
I Sveriges utsatta områden får skolorna räkna med fler portioner efter helgen eftersom barnen är extra hungriga och äter mer. Verdandi och de stora hjälporganisationerna möter och ser en påtaglig ökning av antalet barnfamiljer som inte klarar att tillgodose sina barns mest grundläggande behov såsom mat, kläder och meningsfull fritid.
Över 40 procent av ensamstående föräldrar anger att de behöver låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter, bland de föräldrarna som lever sammanboende är siffran 28 procent. Svenskarnas skulder växer och betalningsföreläggandena hos Kronofogden ökar. I takt med det har vräkningarna ökat med 26 procent de senaste två åren, och barnvräkningarna med 20 procent. Under årets första sex månader vräktes 342 barn.
Barn tvingas sova i trapphus
I en av Stockholms förorter tvingas hundratals barn att sova i trapphusen så att föräldrarna kan hyra ut deras rum för att klara av att behålla lägenheten och få mat på bordet. Det finns sannolikt ett stort mörkertal, det sker förmodligen i fler av Stockholms och Sveriges utsatta områden.
Under årets första sex månader vräktes 342 barn.
Nollvisionen om barnvräkningar, som tidigare var ett politiskt mål, har i dag blivit en fullständig utopi. Politiken har andra mål, som satsningar sker på hårdare tag och utökade platser inom SIS och tvångsvård för barn och unga. Trots att det förebyggande arbetet borde prioriteras för att skapa en trygg tillvaro för alla dessa barn. Barnfattigdomen måste utrotas, det är det mest effektiva sättet att förhindra att barn blir rekryterade till gängbrottslighet.
Vi i civilsamhället gör vad vi kan för täppa till de djupa sprickorna i samhället, men det krävs tydliga politiska insatser och satsningar för att vända utvecklingen. Barn som drabbas av vräkningar och fattigdom kan i värsta fall få lida av konsekvenserna under hela livet. Det krävs ett helhetsgrepp, med satsningar på skola, rimliga hyresnivåer, matpriser och fritidssysselsättning.
Satsa på en tryggare framtid
Barnfattigdomen är akut och att skapa åtgärder för att utrota den borde ses som en av de viktigaste förebyggande insatserna för att skapa trygghet. Barnkonventionen som är antagen som lag i Sverige, är tydlig, alla barn i vårt land ska omfattas av denna. Så ser det inte ut i dag.
Höstbudgeten kom därför som en käftsmäll för dem vi företräder och som har det tuffast. I stället för skattesänkningar för de allra rikaste borde regeringen ha satsat på en tryggare framtid för alla barn som lider av konsekvenserna av att leva i fattigdom, och utan ett fast boende.