Timbro: Sätt stopp för bidragscirkusen i Bryssel

Svenska folket är nettobetalare till EU, vilket betyder att vi skickar mer pengar till Bryssel än vad vi får tillbaka. Visserligen ger tillgången till EU:s inre marknad betydligt större ekonomiska vinster än vad avgiften kostar, men som nettobetalare är det rimligt att Sverige ställer krav på att pengarna inte slösas bort.

Tack för cirkusen

Tyvärr är just slöseriet inom EU ett stort problem. Kommissionen för skattenytta har bland annat pekat på att i 2020 års EU-budget uppgick de felaktiga utbetalningarna till 47 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär hela Sveriges EU-avgift.

Därutöver är det skrämmande att se hur EU-budgeten används till att finansiera projekt som knappast är att betrakta som kärnverksamhet. Mest uppseendeväckande är kanske programmet Kreativa Europa, som har en budget på ungefär 25 miljarder kronor för att stödja de kulturella sektorerna.

Pengarna från programmet har exempelvis använts till att finansiera projektet Cirkus Next, vilket är en europeisk plattform för kreatörer inom samtida cirkus. På deras hemsida kan man bland annat läsa om den belgiske cirkusartisten Alexander Vantournhout och hans shower som har sponsrats med EU-pengar. Söker man vidare på artistens namn hittar man en video från Cirkus Next där han, endast iklädd kängor och handskar, spelar piano ensam på en scen. Videon avslutas såklart med en bild på EU-flaggan som ett tack för bidragen från Europas skattebetalare vilka har gjort showen möjlig.

Ifrågasätt Bryssels budget

Det här är bara ett i raden av cirkusnummer som EU har medfinansierat genom åren. Samtidigt har företrädare för EU:s institutioner och europaparlamentariker återkommande krävt att EU-budgeten måste öka eftersom de anser att pengarna inte räcker till.

Så länge EU-medel går till att finansiera cirkuskonster finns det ingen anledning för svenska politiker att lyssna till dem som vill tvinga fram en större budget.

I stället för att år efter år kräva höjda utgifter och nya bidrag vore det rimligt om EU:s nuvarande budgetåtaganden genomlystes ordentligt. Exempelvis finns det all anledning att ifrågasätta varför Bryssel över huvud taget delar ut kulturbidrag eller varför mer än halva EU-budgeten går till jordbruksstöd och regional utveckling.

Det finns såklart områden där EU-finansiering kan ge mervärde. Att gemensamt i Europa satsa på forskning, säkerhet och krishantering är sannolikt nödvändigt för att möta den globala konkurrensen och hoten i en osäker omvärld. Men i stället för att öka den totala budgetramen och ta upp nya lån måste Bryssel lära sig att prioritera.

Avskaffa kulturbidragen

Inför förhandlingen om nästa långtidsbudget i EU bör därför den svenska regeringen kräva att kulturbidragen avskaffas och att jordbruksstöden och bidragen till den regionala utvecklingen trappas ned. Så länge EU-medel går till att finansiera cirkuskonster finns det ingen anledning för svenska politiker att lyssna till dem som vill tvinga fram en större budget.

Europas konkurrenskraft och välstånd byggs inte på bidrag och omfördelning mellan medlemsländerna. Den konstnärliga friheten i Europa står och faller knappast med om EU sponsrar cirkusartister.

Den svenska regeringen bör göra klart att innan nya utgifter alls kommer på tal måste bidragscirkusen i Bryssel stoppas.