EU-översättare: "Du kommer längre med språk"

Maria Sjöström Gisslen
Översättare på EU-kommissionen

För inte så länge sedan hade svenskarna rykte om sig att vara duktiga på språk, inte minst tyska. Men någonstans längs vägen kom en förändring smygande och idag kan man tala om en språkkris. Eurostats siffror från 2017 (för EU + ytterligare fyra länder) visar vilka språk som 11-15-åringarna där läser. Sverige ligger på topp när det gäller hur många som studerar ett språk, nämligen engelska, men först på femtonde plats för dem som läser ett andra språk, efter bland andra Danmark, Finland och Italien.

Språk är en demokratifråga

EU har en mycket generös språkpolitik med inte mindre än 24 officiella medlemsspråk. Varför, kan man undra? Skulle det inte räcka med ett lingua franca, till exempel engelska? Nej. För det första är det en demokratifråga. Alla EU-medborgare ska ha möjlighet att läsa viktiga EU-texter som lagstiftning på det egna landets officiella språk. Dessutom är EU:s motto ”Förenade i mångfalden”. Det är viktigt att varje EU-land ska kunna behålla sin särprägel.

Och där spelar språken en avgörande roll. För språk är ju, som tur är, så mycket mer än glosor och grammatik. Genom att lära sig ett lands språk lär man sig också att knäcka den kulturella koden. Det är därför språkkompetens är så viktig för exportföretagen. Det är helt enkelt lättare att skapa en personlig relation och göra affärer med någon vars språk man behärskar.

Vem ska översätta? 

Många skolor, högskolor och universitet har till och med lagt ner sina språkutbildningar, vilket skapar en ond cirkel: Ju färre som läser språk och fördjupar sina kunskaper, desto färre kan utbilda sig till språklärare och därmed blir det ännu svårare för våra ungdomar att få möjlighet att läsa språk.

En förutsättning för EU:s generösa språkpolitik är att det finns tillgång till skickliga översättare och tolkar. I nuläget finns det cirka 4 200 fast anställda översättare och 1 000 tolkar inom EU-institutionerna, och dessutom anlitas ett stort antal frilansare. För att kunna jobba inom dessa yrken krävs givetvis mycket goda språkkunskaper. Och därför är det dalande intresset för språkstudier i bland annat Sverige mycket bekymmersamt. För vem ska då översätta våra gemensamma EU-lagar till svenska och tolka för ministrar och svenska mötesdelegater?

Inte behöriga

Många elever är inte behöriga att läsa språk på universitet och högskolor eftersom de valde att hoppa av språkstudierna i skolan. Många skolor, högskolor och universitet har till och med lagt ner sina språkutbildningar, vilket skapar en ond cirkel: Ju färre som läser språk och fördjupar sina kunskaper, desto färre kan utbilda sig till språklärare och därmed blir det ännu svårare för våra ungdomar att få möjlighet att läsa språk.

85 procent talar inte engelska

Faktum är att språkkunskaper är värdefulla, för att inte säga nödvändiga, inom i stort sett alla yrkesområden i vårt globala samhälle. Inte minst mot bakgrund av EU:s mål att alla medborgare ska kunna minst två språk utöver sitt modersmål. En av EU:s grundprinciper, den fria rörligheten, ger fantastiska möjligheter att studera, arbeta, bo och resa i EU. Men för att kunna utnyttja detta fullt ut måste man kunna språk. Och det räcker faktiskt inte med engelska. Visserligen är det ett stort språk, men cirka 85 procent av världens befolkning talar inte engelska. Och hälften av EU:s befolkning kan inte heller engelska.

Arbetar medvetet

EU jobbar intensivt med att förbättra språkkunskaperna och har tagit fram en strategi för språkundervisning och språkinlärning som tar sitt avstamp i skapandet av ett europeiskt utbildningsområde där språkkunskaper kommer att spela en nyckelroll. Vi vill bland annat satsa på så kallade språkmedvetna skolor och stötta språklärare genom att till exempel låta dem fördjupa sina kunskaper genom utbytesprogram. Språk öppnar dörrar.