Förändra EU eller dö långsamt

Ökad produktivitet i EU är en existentiell utmaning som kräver radikala förändringar på kort sikt.

Meningen ovan är en sammanfattning av Mario Draghis konkurrenskraftsrapport som han överlämnade till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 9 september.

Den tidigare chefen för Europeiska Centralbanken lyfter fram höga energipriser, långsam digitaliseringsgrad, kompetensbrist och bristande innovationskapacitet som orsaker till Europas – jämfört med USA och Kina – låga tillväxt, innovationsförmåga och produktivitetsutveckling. Om inget drastiskt görs förlorar EU den globala kapplöpningen.

Nu finns en gyllene möjlighet för svenska aktörer att vara med och forma EU:s, och våra, framtida regler.

Draghi föreslår ett batteri av åtgärder, totalt 170 förslag inom 10 nyckelsektorer, bland annat kritiska råvaror, tech, energiintensiva industrier, läkemedel, transport, energi och försvar. En bättre fungerande kapitalmarknad kombinerat med skattereformer och ökad EU-finansiering föreslås täcka det årliga investeringsbehovet på mellan 700 och 800 miljarder euro.

Rapporten är ännu ett i raden av högljudda påpekanden om att EU halkar efter globala konkurrenter.

Draghis rapport är startskottet

Alla vill se ökad europeisk konkurrenskraft. Men hur det ska gå till finns det stora oenigheter kring. När centrifugalkrafterna runt förhandlingsborden i Bryssel vurmar för ökade statsstöd, förändrade konkurrensregler, sänkta miljökrav och ett mer inåtblickande Europa behövs marknadsliberala röster som sätter fokus på den inre marknaden, avregleringar och öppenhet mot omvärlden.

Draghis rapport är startskottet för mandatperioden och kommer följas av hårda förhandlingar om vilka av förslagen som ska bli lagstiftning. Nu finns en gyllene möjlighet för svenska aktörer att vara med och forma EU:s, och våra, framtida regler. För organisationer som vill påverka förslagen framöver är det klokt att tänka igenom följande:

För det första: vilka är de mest affärskritiska förslagen i Draghi-rapporten och vad är sannolikheten för att dessa blir lagstiftning? Att sortera och prioritera arbetet utifrån de viktigaste utmaningarna och möjligheterna kräver mycket god förståelse av Bryssel. 

För det andra: Hur kan min organisation bidra till ett mer konkurrenskraftigt EU? Positiva framtidsvisioner kombinerat med konkreta förslag som löser andras problem skapar förutsättningar för att lyckas. Det i Sverige ibland förekommande narrativet ”Europa håller på att utvecklas till ett museum” möter kanske instämmande hummanden bland likasinnade, men det är inget som imponerar på de som faktiskt fattar besluten. 

Och för det tredje: Hur kan min organisation säga mer Ja än Nej? Att påverka EU är inte mycket annorlunda jämfört med att påverka till exempel en styrelse. Om du är den enda ledamoten som säger nej till nya förslag slutar dina kollegor att lyssna. EU fungerar likadant. Ytterkantspositioner är ingen framkomlig väg utan anpassning till rådande spelplan är helt nödvändig.

Tärningen är kastad

Huruvida ”Super Marios” förslag leder till radikala åtgärder likt ”whatever it takes” som Draghi myntade under finanskrisen för att försvara euron återstår att se. Men en sak är säker, tärningen är kastad och Europas konkurrenskraft kommer dominera EU:s dagordning. Och i det samtalet är den svenska rösten avgörande!