Försiktigt välkomnande av det gröna i strategiska agendan
De ramar som satts upp för kommande mandatperiod är inte lika explicita på att-göra-listan för den ”gröna given” som de senaste fem åren. Men ihopkopplingen av klimat- och miljöpolitik och konkurrenskraft, ses generellt som en välkommen kompromiss bland flera intressenter.
Jacob Hederos
Redaktör och reporterAtt Tyskland och Frankrike skakade om förhandlingarna i sista stund genom att slänga in en lista på önskemål att lyfta in i den strategiska agendan, togs inte emot med öppna armar under förra veckans EU-toppmöte.
Deras explicita önskemål att få in hänvisningar till en utökad ”grön giv” gick exempelvis inte vägen. Men efter att ha stärkts under de sista rundorna i förhandlingen, ”andades” flera kommentatorer ändå ut när den strategiska agendan antogs i fredags, med fler hänvisningar till klimat- och miljöpolitiken.
Miljöorganisationssamarbetet CAN:s vd Chiara Martinelli lägger dock till:
– Vi bör dock inte lura oss själva – nivån på erkännandet av klimatnödläget i denna strategiska agenda jämfört med för 5 år sedan är chockerande låg – samtidigt som utmaningarna är desamma.
Hur:et lär orsaka fortsatt huvudbry
Kopplingen mellan stärkt konkurrenskraft, industripolitik och ”den gröna given” var under en period i förhandlingarna inför antagandet kritiserat i vissa huvudstäder.
Men när skrivningar om att konkurrensen just ska stärkas genom att nå klimatmålen antagits, välkomnas också det budet relativt brett bland kommentatorer.
Ett ytterligare bud från giganterna i Berlin och Paris i sista stund här, att stärka konkurrenskraften via att släppa fram fler ”European champions” – stora företagssammanslagningar för att kunna konkurrera globalt – gick dock inte heller vägen. Men det pekar samtidigt på en fortsatt huvudvärk för hur ”Hur:et” ska utformas, när samhällsmålen ska kombineras med regelverk som gör att unionen fortsatt drar till sig investeringar.
Bland de källor som Altinget talar med när dammet lagts sig efter helgen, ses det med stort intresse på vad för åtgärder som skissas fram inför kommande mandatperiod hos kommissionen, och vad som läggs fram inför omröstningen om Ursula von der Leyen i parlamentet.
Regelförenkling och strategiska sektorer
Från branschorganisationshåll lyfts särskilt de mer detaljerade skrivningarna – jämfört med nuvarande agenda – som återfinns på konkurrenskraftsområdet fram. Cefic, som samlar kemikaliebranschaktörer, trycker särskilt på att den europeiska kemiindustrin – där nedskärningsbeslut duggat tätt det senaste året – lyfts fram som strategiskt viktig att den ska få växa.
– Övergången till klimatneutralitet och europeiskt strategiskt oberoende kommer endast att vara möjlig med de lösningar som den kemiska industrin tillhandahåller, kommenterar Cefics generaldirektör Marco Mensink.
Hos WWF välkomnas exempelvis skrivningarna om att fortsätta cirkulära ekonomiarbetet och slutsatserna som trycker på att den biologiska mångfald ska stärkas i haven. Den explicita skrivningen om att stärka färskvatten-resiliensen lyfts likaså fram som välkommen.
Samtidigt höjer de ett varningens finger för de explicita skrivningarna om att ”ambitiöst minska den byråkratiska regelbörda på alla nivåer och förenkla, påskynda och digitalisera det administrativa förfaranden, inklusive tillstånd”.
WWF:s EU-direktör Ester Asin fortsätter i en kommentar:
– Tidigare försök att förenkla lagstiftningen har ofta försvagat miljöregler och standarder som är utformade för att skydda människor och den natur vi alla är beroende av.
Nordiska påtryckningar
En nordisk bebis i sammanhanget var bland annat att få in skrivningar om att ”skörda alla fördelar av bioekonomin”. I uttolkningen av denna kommer förespråkarna att återkomma till de rådsslutsatser som togs under det svenska ordförandeskapet.
Därtill lyfts det som en svensk seger att få till skärpta skrivningar på det gränsöverskridande brottslighetsområdet jämfört med den tidigare agendan. Att unionen ska ”störa flödet av olagliga vinster från gränsöverskridande brottslig verksamhet”, ses som en seger för att skärpa kraven på tredje länder att motverka tvätt av brottsvinster som lämnat unionen.