Landsbygdsministern inför fiskemangling: Hoppas hålla kvoterna nere

Landsbygdsminister Peter Kullgren menar dock fortsatt att det kan vara bra att regelverket ses över.

– Regeringens inställning är att det är bra att parlamentet inte gjorde någon snabb process. Vi var ganska kritiska till hela processen. Man kan däremot se att eftersom det är så mycket fram och tillbaka med det här – den har aldrig tillämpats från kommissionens sida förutom förra gången – att vi kanske behöver se över det, se hur vi kan tydliggöra det här regelverket, istället för att ta bort det.

– Det är vår ingång. Nu blev det inget med det, nu kom det tillbaka.

På måndag samlas ministrarna igen för nästa års beslut. Och Sverige står enligt landsbygdsministern egna uppgifter ensamt i ambitionen att hålla nere fiskekvoterna på framför allt sill och strömming i centrala Östersjön.

Att då kliva in och kräva exempelvis ett stopp på industrifiske av strömming vore ingen smart taktik vid förhandlingarna med fiskeministrarna från de andra EU-länderna, anser Peter Kullgren (KD). 

– Om vi driver en linje som uppfattas som apart från alla andra, då kommer vi inte vara särskilt intressanta med våra 2,34 procent av EU:s befolkning. Då kommer vi högst troligt ställas vid sidan av avgörande delar i den här förhandlingen, säger han vi en pressträff efter fredagens EU-nämnd.

Från EU-nämnden har han fått med sig ett förhandlingsmandat som Tidöpartierna och Centerpartiet står bakom. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har däremot anmält avvikande uppfattning, och tryckt bland annat på att underlaget för sillbeståndrådgivningen från Internationella havsforskningsrådet ICES är för osäkra.

– Vi har lyckats i de här förhandlingarna tidigare, med den här typen av relativt öppna mandat. Men om vi går in med en nollkvot och alla andra på ICES:s max, då blir vi ingen lirare i den förhandlingen, säger Peter Kullgren och kallar den ståndpunkt han har med sig ner till Bryssel för ”en av de mest restriktiva ståndpunkter som vi har haft”.

Det svenska fokuset ligger på de utsatta sill- och strömmingsbestånden i Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, enligt Kullgren.

– Vi vill ha ett mandat som är så tydligt som möjligt, men som inte är låst med en massa röda linjer. Det är av den anledningen att vi är ganska ensamma om att driva den här positionen. De flesta andra länder vill uppåt, inom ICES rekommendationer. När vi vill ligga under ICE:s miniminåvå, så vill de flesta andra ligga väldigt nära eller på ICE:s max.

Målet är att komma hem från förhandlingarna med så låga kvoter som möjligt, enligt Kullgren. Men mandatet innehåller också andra bud – där bland annat ”lekfredningsperioder”där fisket förbjuds under delar av året också finns med på bordet att spela med – vilket öppnar för andra möjligheter även om själva kvotbesluten inte går i linje med regeringens önskemål.

Men även om Sverige – enligt ministern – vill något helt annat än de flesta andra länderna, så är han övertygad om att det går att påverka resultatet.

– Det är en stor skillnad om man ligger inom ICES:s rådgivning eller om man går in på en helt annan nivå. Det är ingen hemlighet för de här länderna vad vi tycker, de vet var de har Sverige, att vi vill ha väldigt restriktiva kvoter, säger Kullgren.

Det som Sverige faktiskt har att spela med är två saker, enligt Kullgren:

– Valutan på bordet är viljan till en enighet runt Östersjön. Det är den vi har att balansera med. Hur viktigt tycker de andra är att vi får till en enighet? Det är ganska sällan vi har någon som röstar nej till slut.

– Jag är glad att kommissionen att de lagt sig där de gjort, att de ligger lågt i intervallet. Det kan också ses som en valuta.

Finns annan taktik

Tidigare har dock andra länder tagit till rena protester för att visa på sitt missnöje, genom att inte ställa sig bakom kvotbesluten.

När torskbestånden sjönk ökade Tyskland sina protester kontinuerligt, med syftet att få kvotbesluten för samma bestånd som befinner sig olika delar av året i Nordsjön och Östersjön att beslutas gemensamt. Det gick inte vägen, men fick samtidigt visst gehör internt.

Om Sverige inte alls får som man vill, ska man då markera tydligt missnöje eller ej?

– Det är klart att det finns lägen... jag vill inte spekulera om det. Det kan bli problematiskt. Men det är klart det kan inte bli vilka kvotsättningar som helst. Det är klart det finns gränser för alla.

Enligt Kullgren ligger det i sakens natur att tre av oppositionspartierna går ut hårt mot regeringen.

– I en nationell politisk kontext, så skulle det vara mycket lättare och bättre för mig också, rent politiskt, att gå åt det hållet. Att jag hakar på här och skriker "alla andra är dumma, vi kommer säga nej, vi ska ha stopp i tre år på fisket", men vad leder det till? Det skulle leda till högre kvoter, säger Peter Kullgren och fortsätter:

– Det är möjligt det skulle gynna min popularitet i vissa kretsar, men strömmingen skulle ju må sämre. Vi är inte beredda att köra den linjen. Och på exakt samma sätt har ju Socialdemokraterna agerat, de har aldrig haft en röd linje i det mandat de har bett om. De vet ju exakt hur de här förhandlingarna går till.