Parlamentet positivt till försmak av europeisk försvarsfond

Sommaren 2017 presenterade EU-kommissionen förslaget om att inrätta en europeisk försvarsfond. Den ska beslutas om inom budgetarbetet för långtidsbudgeten 2021-2027. Men kommissionen vill redan 2019 och 2020 satsa 500 miljoner euro per år för att EU-länderna ska samarbeta kring utveckling och upphandling av försvarsmateriel. En del av pengarna ska öronmärkas till små- och medelstora företag.

Första läsningen

Nu har kommissionens boll rullat in för en första runda i parlamentet. Där har förslaget stötts och blötts i flera utskott och ett betänkande har antagits i plenum. En stor majoritet ställde sig bakom betänkandet som i väsentliga delar ställer sig positiv till kommissionens förslag. Några förslag på förändringar finns dock med. Bland annat vill parlamentet att de 5 miljarderna ska hämtas från marginalen och outnyttjade pengar i den nuvarande budgeten. I kommissionens ursprungliga förslag tydliggjordes bara summan, inte var pengarna skulle komma ifrån.

Federley (C) positiv

En av de som är positiva till förslaget om ökat samarbete är den svenske europaparlamenterarikern Fredrick Federley (C) som också varit med och behandlat frågan i det ansvariga utskottet i parlamentet.

– Det som vi ska se till att vi klarar framöver är terrorhot, yttre gräns och vår egen försvarskapacitet. Det handlar om att få mer valuta för pengarna. Var kan 100 svenska kronor ge störst effekt. Är det genom att vi bara gör saker själva eller att vi samarbetar så att 100 kronor motsvarar 150 eller 200 kronor, säger han till Altinget.

Björk (V) kritisk

Det som vi ska se till att vi klarar framöver är terrorhot, yttre gräns och vår egen försvarskapacitet. Det handlar om att få mer valuta för pengarna.

Fredrick Federley (C), europaparlamentariker
Kommenterar det antagna betänkandet

Men det finns också kritiker. Den gröna gruppen och vänstergruppen i parlamentet röstade emot betänkandet. Malin Björk (V) menar att pengarna till samarbete är en del av planerna på ett militariserat EU.

– Hela betänkandet och EU:s försvarsfond är en slags glidning där man ser att EU utvecklas till att bli allt mer militariserat, säger hon till Altinget.

Malin Björk menar att pengarna hade gjort större nytta på flera andra områden. Bland annat för att hjälpa romers situation och till regioner i EU med hög grad av ungdomsarbetslöshet. Ett av argumenten från parlamentets ansvariga för betänkandet, fransyskan Françoise Grossetête, var att pengarna behövs för att bemöta terrorhot. Men det anser Björk vara en civil uppgift.

– Det finns andra instrument än militära för att bedriva brottsbekämpning av terrorism. Man kastar in det i korgen för att det går hem. Men till syvende och sist handlar det om ett militariseringsprojekt som har funnits på banan ganska länge, säger hon.  

Federley håller inte med

Fredrick Federley menar att det inte stämmer. Varken att pengar skulle tas från andra projekt eller att det rör sig om ett militariseringsprojekt.

– Pengarna kommer från projekt som har blivit billigare, projekt som gått ut i förtid eller något projekt som är inställt. Malin Björk gör en felkalkylering. Det är väl därför Vänsterpartiet aldrig blir större än vad man är för man kan inte skilja på kronor, ören och konton. De vill inte ha ett försvar, det är vad frågan handlar om egentligen, säger han.

Bollen rullar vidare

Det som händer nu när parlamentet har sagt sitt är att bollen med ändringsförslag rullas tillbaka till kommissionen. Efter trepartssamtal mellan kommissionen, rådet och parlamentet ska ett uppdaterat förslag presenteras och godkännas av rådet och parlamentet. Så även om 2019 kan kännas långt borta brinner det i knutarna om det ska hinnas ro i hamn.