Regeringen osynliggör samerna när EU diskuterar skogsbruk

Sverige bjöd in EU:s skogsdirektörer till ett tredagarsmöte i Skellefteå förra veckan. De ville visa hur ett hållbart skogsbruk fungerar. Trots att mötet hölls i Sápmi, och att renskötseln i högsta grad påverkas av det svenska kalhyggesbruket, var inga samer inbjudna till mötet. Osynliggörandet av urfolket samerna är inget nytt. Det görs systematiskt.

”Häpnadsväckande dubbelmoral”

Sverige ägnar sig åt häpnadsväckande dubbelmoral. Sverige finansierar projekt om urfolksrättigheter i andra länder, exempelvis The Tenure Facility. Det är en internationell fond för mark- och skogsrättigheter med huvudkontor i Stockholm, som bedriver projekt med urfolk utanför Europa. Samtidigt blundar regeringen för samiska rättigheter på hemmaplan. Den avstår från att bjuda in samer när exploateringsfrågor som skogsbruk och gruvor i Sápmi ska diskuteras.

Den 28 mars röstade EU:s energiministrar om hur EU kan öka koldioxidbindningen genom kolinlagring i skog och mark för att reducera klimatpåverkan. Den svenska regeringen menar att förslaget innebär alltför stor påverkan på svenskt skogsbruk och stödjer inte förslaget. Den 16 maj röstade EU:s ministerråd om att formellt godkänna avskogningslagen, vars syfte är att minska den globala avskogningen. Sverige röstade inte heller för det lagförslaget.

Skogsmark där marklav täcker mer än halva ytan har minskat dramatiskt i Sverige. Det handlar om en minskning med 71 procent på 60 år, enligt uppgifter från Sveriges lantbruksuniversitet. Med det svenska skogsbruket kommer ytterligare 1 procent av marklaven att försvinna – per år. Utan lavhedar och hänglavsskogar saknas naturligt renbete.

Renens mat försvinner

Larmen och protesterna från samebyarna duggar därför tätt. Det svenska skogsbruket med kalhyggen, markberedningar och inplantering av den främmande trädarten contorta har en katastrofal effekt på den naturbetesbaserade renskötseln.

Enligt skogsbranschens eget certifieringssystem FSC, ska skogsbolag respektera FN:s urfolksdeklaration och ILO-konvention 169 om urfolks rättigheter. För att Sverige ska kunna uppfylla de globala hållbarhetsmålen måste vi skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av våra ekosystem. Att bruka skogarna hållbart och med hänsyn till biologisk mångfald följer den samiska synen på naturen – marken ska bevaras till kommande generationer.

Renskötselrätten har lika starkt egendomsskydd som äganderätten enligt grundlagen och innefattar rätten till renbetesområden och kalvningsland.

Renskötarna står även inför andra utmaningar – utbyggnad av vindkraft, etablering av nya gruvor och infrastruktur i form av vägar, tung trafik och kraftledningar. De resulterar i att renbetesmarker, kalvningsland och flyttleder fragmenteras alltmer. Marken krymper och renens mat försvinner. Ovanpå det kommer klimatförändringarna med regn på vintern, som fryser och bildar is på marken vilket leder till att renarna inte kommer åt marklaven.

Samebyar måste konsulteras

För samebyarna handlar det inte om en avverkning eller en ny vägdragning. De måste hantera de sammantagna effekterna av markexploateringarna. Det ställer ännu högre krav på respekten för urfolksrätten från beslutsfattare och företag som bedriver verksamhet i Sápmi.

Renskötselrätten är en juridisk rätt som grundar sig på urminnes hävd. Renskötselrätten har lika starkt egendomsskydd som äganderätten enligt grundlagen och innefattar rätten till renbetesområden och kalvningsland. Det allmänna, det vill säga regeringen och kommuner, myndigheter likt Skogsstyrelsen och statliga bolag som Sveaskog, ska främja samers möjlighet att behålla och utveckla sin kultur, enligt grundlagen och minoritetslagen. Syftet är att uppnå effektiv jämlikhet för samer i förhållande till majoritetsbefolkningen.

FN:s urfolksdeklaration ger, tillsammans med andra folkrättsliga principer, det samiska folket rättigheter enligt principen fritt och informerat förhandssamtycke, FPIC. Det innebär att skogsägare inför skogsavverkningar, måste till hänsyn till samebyarna, konsultera och ge dem inflytande under hela processen, från förslag och planering till genomförande och konsekvensåtgärder. Ju större ingrepp, desto större är kravet på inflytande.

Rättigheterna finns också definierade i FN:s konvention om skydd för medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 27) och Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter (särskilt artikel 5 och 15).

Rättvisa och jämlikhet

Regeringen, Skogsstyrelsen och skogsbolagen kan därför varken exkludera eller osynliggöra, ignorera eller glömma, samernas rättigheter. Därför måste regeringen ändra Sveaskogs ägardirektiv och se till att berörda myndigheter uppfyller sina åtaganden, samt börja bjuda in samer till alla relevanta möten om skog.

Det handlar om rättvisa och jämlikhet – även i de svenska skogarna i Sápmi.