Debatt

Så kan kraftvärme komplettera kärnkraft

På kort tid och utan betydande tilläggsinvesteringar eller tillståndsprocesser kan kraftvärme uppfylla samma behov som kärnkraft, skriver Ola Thorson, affärsområdeschef värme, Kungälv Energi.

I många mellanstora och stora tätorter finns kraftvärmeverk som både&nbsp;producerar klimatsmart värme och planerbar basproduktion av el, skriver debattören.<br>
I många mellanstora och stora tätorter finns kraftvärmeverk som både producerar klimatsmart värme och planerbar basproduktion av el, skriver debattören.
Foto: Kungälv energi/Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det har presenterats ett förslag om hur Sverige ska få till ett mer stabilt energisystem genom kraftig utbyggnad av ny kärnkraft med hjälp av stora statliga insatser. Bakgrunden till förslaget är att det är svårt att skapa ett funktionellt energisystem genom enbart utbyggnad av vindkraft.

Politiska beslut har ändrat regelverket

Då blir systemet väderberoende och det blir mycket svårt att driftsäkra och balansera elsystemet till rimliga kostnader. I det aktuella förslaget skulle kärnkraft balansera upp systemet avseende spänningshållning, frekvensstabilitet och överföringskapacitet mellan olika elområden.

Ett problem med investeringar i kärnkraft är att politiska beslut de senaste årtiondena vid flera tillfällen har ändrat regelverket samt att elpriset är kraftigt varierande. Förslaget försöker att komma till rätta med osäkerhet, genom följande åtgärder: garanterat elpris på 80 öre per kilowattimme i 40 år och att staten finansierar 75 procent (300 miljarder kronor) av satsningen med räntefria lån. Satsningen förväntas ge 4 000–6 000 megawatt och 30-40 terawattimmar.

När samhället står inför så stora och långsiktiga investeringar är det alltid bra att fundera över vilka alternativ man har. Låt oss leka med tanken på vad som händer om man satsar likartade resurser inom andra planerbara energislag som ger samma balanserande nytta för energisystemet.

Stabilt med kraftvärme

I många mellanstora och stora tätorter finns i dag ett kraftvärmeverk som kopplat till fjärrvärmesystemet ger dubbel nytta av att producera klimatsmart värme och planerbar basproduktion av el. På kort tid och utan betydande tilläggsinvesteringar eller tillståndsprocesser kan kraftvärme uppfylla samma behov som kärnkraft. Placeringen i elnätet, nära elförbrukningen, gör att inga stora utbyggnader av region- eller stamnät behövs. Övriga önskade kriterier såsom bidrag till frekvensstabilitet och spänningshållning uppfylls också.

Kraftvärmen är liksom kärnkraften en kapitalintensiv verksamhet som kräver långsiktiga villkor.

Kraftvärmen kan redan i dag göra samma jobb som man önskar att ny kärnkraft ska göra om ett decennium. Den har dock liknande utmaningar då elpriset inte är tillräckligt högt alla timmar. Priset på bränsle har stigit och därför används inte installerad effekt så mycket som det hade kunnat göra. Dessutom byggs det få nya anläggningar.

Kraftvärmen är liksom kärnkraften en kapitalintensiv verksamhet som kräver långsiktiga villkor. Men om en prissäkring på 80 öre per kilowattimme skulle utlovas till kraftvärmen skulle det innebära att det skulle bli lönsamt att producera betydligt mer under året, utan att man skulle behöva skjuta till investeringsmedel från staten.

Ersätt direktverkande el

I dag används cirka 35 terawattimmar av elen i Sverige till uppvärmning. Om man ändå vill tillskjuta medel så skulle ett förslag kunna vara att använda det till att konvertera bort direktverkande el från bostadssektor och industri. Det vore en betydande besparing som skulle frigöra redan befintlig elproduktion till att användas för framtida utveckling och elektrifiering av industrin och fordonsflottan.

En del av den direktverkande elen skulle ersättas av fjärrvärme som då ger ytterligare underlag för kraftvärme. Ytterligare en del skulle kunna ersättas av effektiva värmepumpar eller pelletspannor, i många fall i kombination med storskalig värmelagring.

Det ska också sägas att kraftvärmen är fullt möjlig att kombinera med storskalig koldioxidinfångning. Det innebär att man kan åstadkomma ”negativa” koldioxidutsläpp trots att man använder biobränsle eller utsorterat avfall som bränsle.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024