Agera om ni vill ha något kustfiske kvar i Sverige
I dag har vi en kuststräcka från Umeå i norr till Kalmar i söder där vi om några år inte ens kommer att ha en kustfiskare i varje kommun. Om någon skulle vilja bli fiskare så finns det inte något att fiska, skriver Carl-Åke Wallin, ordförande för PO Kustfiskarna Bottenhavet.
I dag ser vi hur allt från forskare till politiska partier skriker att vi ska rädda strömmingen. Något som i allra högsta grad berör kustfisket. Det pratas mycket om att begränsa industrifisket efter strömming. Det måste minska. Hur mycket vet vi inte men vi vet att med rätt fiskeförvaltning kan bestånden öka så att det räcker till alla.
Med ICES nuvarande råd kommer vi snart till vägs ände. Vi behöver reformera kriterierna för att säkerställa att kustfisket också får sin del av fisket. LIFE, den organisation som företräder det småskaliga fisket på EU nivå, har rekommenderat 27 000 ton i Bottenhavet för att beståndet ska återhämta sig. Tyvärr är det nog en utopi att det skulle bli en så låg kvot efter att alla ministrar har sagt sitt
Att Finland och Estland som fiskar i Bottenhavet skulle ge upp sina önskemål för ett svenskt kustfiske är nog att ta i. Vårt råd är att försöka behålla en låg kvot och få till ett fredat område.
Bottenhavet och Bottenviken Sverige samt Finlands största vattenområde räknas och hanteras som ett område när det gäller fiskekvoter. Att inte ta hänsyn till lokala variationer är förkastligt i en modern fiskeförvaltning. För att kustfisket ska överleva och utvecklas behövs flera åtgärder.
Fiskefria områden efter kusten
De som tar bort förutsättningarna för fisket måste vara med att betala. Vilka är det då som tar bort förutsättningarna?
Det gör ICES genom att ge fel rekommendationer. Det gör vattenkraften, som inte bara påverkat laxfiske utan även siken, öringen och harren. Utbyggnaden av alla hamnar har förstört många lekplatser för fisken, kärnkraften förstör lekområden genom temperaturhöjningar och troligtvis kommer även vindkraften att förstöra havsbottnar.
För att förhindra detta försöker nu länsstyrelserna med hjälp av olika EU-direktiv att skapa fiskefria områden efter kusten, vilket i sin tur tar bort förutsättningarna för kustfisket. Även Jordbruksverket deltar genom att ta bort pengar till kustfisket. Detta genom att vara den enda nationen i EU som inte har regionala fonder.
För att bevara kustfisket behövs:
- Bättre förvaltning av Internationella havsfiskerådet ICES genom att ändra kriterier för kvotbedömning och införa mindre kvotområden. Som det är i dag kan man fiska sönder vårt svenska strömmingsbestånd i Bottenhavet utan att ICES reagerar. Är det verkligen vetenskap man sysslar med?
- En förmån kommande år till aktörer med individuella sill- och strömmingskvoter som inte fiskar upp hela sin kvot.
- En avgift för alla som påverkar ett minskat fiske. Här ingår vindkraft, hamnar, kärnkraft, vattenkraft. Avgiften ska gå till regionerna för utsättning av fisk, vattenvård och liknande åtgärder.
- Ett stopp för länsstyrelserna att skapa skyddade kustområden som utestänger yrkesfisket. Fredningsområden måste läggas ute till havs för att strömmingen ska kunna räddas. Det är där den övervintrar och växer till sig.
- Tillåtelse för yrkesfisket att fiska kompensationsodlad lax.
En sundare förvaltning av säl och skarv med viltvårdare som tar hand om säl och skarv som skadar fisket. I början av 1900 talet fanns många sälar men de var fram till fridlysningen rädda för båtar och gjorde inte någon stor skada på fisket.
Kustfisket behöver endast en bråkdel av kvoten för sill/strömming
Kustfiske behövs
Om vi vid en pandemi, väderkatastrof eller krig skulle behöva bli självförsörjande så behövs ett kustfiske längs hela kusten som inte är beroende av GPS. Det är viktigt för att säkerställa att inte allt slås ut vid till exempel ett angrepp. Förståelsen för det har varit usel och även om man nu talar om att begränsa industrifisket så räcker inte det för att behålla ett kustfiske.
Kustfisket behöver endast en bråkdel av kvoten för sill/strömming. Med fredade områden till havs och långsiktigt hållbara kvoter kan vi påverka bestånden. Genom att undanta vissa områden från en utflyttning av trålgränsen kan vi gynna det lokala små trålarna.
I dag har vi en kuststräcka från Umeå i norr till Kalmar i söder där vi om några år inte ens kommer att ha en kustfiskare i varje kommun. Om någon skulle vilja bli fiskare så finns det snart inte något att fiska.
Inse problemen och agera nu om ni vill ha något kustfiske kvar.