Debatt

Oxfam Sverige: Utan Sveriges utsläpp hade en halv miljon fler kunnat mättas

Sveriges utsläpp orsakar minskade skördar som hade kunnat mätta en halv miljon människor om året, visar en ny rapport från Oxfam Sverige. Det är världens mest utsatta som drabbas hårdast av konsekvenserna, skriver Suzanne Standfast, Astrid Nilsson Lewis och Mira Alestig, Oxfam Sverige.

Sveriges kostnad för orsakade klimatskador ligger redan idag på ca 24 miljarder SEK per år, och kommer öka till ca 38 miljarder till 2030, skriver debattörerna.
Sveriges kostnad för orsakade klimatskador ligger redan idag på ca 24 miljarder SEK per år, och kommer öka till ca 38 miljarder till 2030, skriver debattörerna.Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sveriges utsläpp orsakar minskade skördar som hade kunnat mätta en halv miljon människor om året, visar en ny rapport från Oxfam Sverige. Det är världens mest utsatta som drabbas hårdast av konsekvenserna.

Att förorenaren ska betala för de kostnader och den skada som orsakas är en internationellt erkänd princip. Internationella samfundet har enats om en ny fond för stöd till länder för orsakade förluster och skador. Behoven är redan enorma och den totala notan för förluster och skador är astronomisk. Sverige är det enda nordiska land som hittills inte avsatt några medel till fonden.

Stora skillnader mellan inkomstgrupper

Sverige har historiskt höga utsläpp – 22 gånger högre än vår andel av världsbefolkningen. Och just nu ökar Sveriges utsläpp igen. Som Oxfam tidigare visat finns stora skillnader i utsläpp mellan inkomstgrupper, där de rikaste eldar på klimatkrisen i rasande takt.

Oxfam Sveriges nya rapport Sveriges ansvar i klimatkrisen visar på de förödande skador som svenskars utsläpp orsakat. Tillsammans med forskare har vi tittat på tre kvantifierbara konsekvenser: dödsfall på grund av värme, skördeförlust på grund av värme, och ekonomiska förluster på grund av värme. Trots att vi räknat lågt och för en begränsad tid är konsekvenserna tydliga:

  • Ett enda år av svenskarnas nuvarande konsumtionsbaserade utsläpp kommer att orsaka över 4 600 överdödsfall totalt i världen de kommande 100 åren.

Och svenskarnas historiska konsumtionsbaserade utsläpp mellan 1990 och 2019 kommer globalt orsaka:

Det är hög tid för Sverige att börja betala av skulden för klimatskadorna

  • Skördeförluster som motsvarar kalorier som skulle kunna mätta 511 000 personer varje år eller 13,8 miljoner personer totalt mellan 2023 och 2050.
  • En ekonomisk förlust på 228 miljarder SEK per år eller 6 200 miljarder SEK totalt mellan 2023 och 2050.

Det är de länder och människor som är mest sårbara som påverkas mest av klimatkrisens konsekvenser. Det är de mest sårbara personerna och de som lever i fattigdom som löper högre risk att dö.

Sverige måste betala av skulden

Det är hög tid för Sverige att börja betala av skulden för klimatskadorna. Samtidigt är det bråttom att snabbt börja minska utsläppen i Sverige och resten av världen –  varje ton koldioxid har direkta konsekvenser på människoliv. De rikaste har ett dubbelt ansvar att både snabbt minska sina ohållbart höga utsläpp, och betala för lidandet de orsakar.

Sveriges kostnad för orsakade klimatskador ligger redan idag på ca 24 miljarder SEK per år, och kommer öka till ca 38 miljarder till 2030. Denna rättvisa andel tar tre faktorer i beaktande: förmåga att finansiera eller välfärdsnivå, ansvar för klimatförändringarna och utvecklingsbehov.   

Oxfam Sverige vill se:

  • Att de allra rikaste beskattas rättvist för att betala för sina utsläpp. En ny förmögenhetsskatt på svenska mångmiljonärer och miljardärer skulle till exempel kunna generera 158 miljarder kronor varje år – nästan sju gånger mer än vår årliga nota för förluster och skador.
  • Att Sverige snabbt och kraftigt minskar utsläppen i linje med våra åtaganden i Parisavtalet och klimatlagen. Det bör ske på ett sätt som inte förstärker ojämlikhet eller bördan för de mest utsatta. Därför krävs åtgärder som minskar utsläppen för de allra rikaste, då de är både oproportionerligt höga, och i många fall onödiga och svåra att försvara om vi tittar på den lilla koldioxidbudget som återstår för hela mänskligheten. Ett exempel är en ny, mer rättvis flygskatt, som tar hänsyn till hur ofta resenärer flyger, en så kallad Frequent Flying Levy.
Nämnda personer

Suzanne Standfast

Generalsekreterare Oxfam Sverige
Informationslinjen (Karstads uni. 1992)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024