Debatt

Djurskyddet: Att utrota vargen löser inga problem

Debatten om vargen måste baseras på fakta och inte på bilden av vargen som orsaken till landsbygdens alla problem, en ondskefull varelse som hotar barn och som ska elimineras till vilket pris som helst. Det skriver Åsa Hagelstedt och Anna Lundvall, Djurskyddet.

Konflikten om vargen löses inte med gevär, menar debattörerna.
Konflikten om vargen löses inte med gevär, menar debattörerna.Foto: Paul Kleiven/NTB/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den 2 januari började vinterns licensjakt på varg. I september beslutade länsstyrelserna att 75 individer ska skjutas, mer än en fördubbling jämfört med förra året. Detta trots att vargen är skyddad enligt art- och habitatdirektivet. Populationen är liten, sårbar och inavlad. Jakten kommer att utsätta stammen för mer förlust av genetiskt material och djurens sociala strukturer kommer att splittras, med stress och trauma som följd. Ändå hörs röster från jägarlobbyn om att tilldelningen är för liten.

Ett svek mot vargstammen

Utifrån vargens hotade situation får jakt endast bedrivas om det inte finns någon annan lösning och om jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. I och med detta beslut menar alltså myndigheterna att det inte finns någon annan lösning. En slutsats vi anser både vara felaktig och inte bara ett svek mot vargstammen utan även de tamdjur som faller offer för vargen.

Den som sett en hage full av döda och svårt skadade får efter att vargangrepp vet hur fruktansvärt grym kombinationen av ett vilt rovdjur och instängslade lantbruksdjur som inte kan fly är. Och för den som förlorar sin jakthund till vargen finns självklart ingen tröst som hjälper. Att i detta läge ropa på skyddsjakt kommer varken få fåren eller jakthunden tillbaka. I bästa fall kan det rädda andra får och hundar, men detta är långt ifrån säkert då en förändring av strukturen hos en vargflock kan innebära en än större risk för tamdjur.

För att på allvar skydda båda vilda och tama djur måste vi börja fokusera på förebyggande arbete. Debatten, och framför allt politikernas och myndigheternas beslut, måste baseras på fakta och inte på bilden av vargen som orsaken till landsbygdens alla problem, en ondskefull varelse som hotar barn och som ska elimineras till vilket pris som helst.

Förebygg vargattacker

Men vad finns det då för förebyggande åtgärder? Jo, beroende på typ av mark kan djurhållare söka bidrag för rovdjursstängsel hos Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Men för att ge djurhållare en rimlig möjlighet att skydda sina djur krävs mer bidrag och även bidrag för underhåll av befintliga stängsel. Enligt Viltskadecenter på SLU fungerar ett femtrådigt stängsel bra mot vargattacker.

Enligt försäkringsstatistik blir fler hundar dödade eller skadade av vildsvin eller av misstag skjutna av jägare, än skadade eller dödade av varg. 

Men det krävs underhåll och där ingår röjning av gräs under stängslet. Vissa länsstyrelser erbjuder kostnadsfri röjning, vilket borde vara något för flera myndigheter att ta efter. Endast fem procent av alla vargangrepp på får har skett innanför rovdjursavvisande stängsel och där angrepp ändå har skett har stängslen varit av varierande kvalitet.

Vad gäller löshundsjakt så innebär det alltid en risk för hunden. Den största risken är trafiken då en drivande hund riskerar att följa vilt över både små och stora trafikerade vägar. Enligt försäkringsstatistik blir fler hundar dödade eller skadade av vildsvin eller av misstag skjutna av jägare, än skadade eller dödade av varg.

Träna jakthundarna

SLU:s Viltskadecenter har intervjuat ägare till vargrivna hundar och då konstaterat att i hälften av fallen har hunden sökt upp vargen. Det har även gjorts försök för att undersöka om vargar aktivt söker upp hundskall. Det visade sig att hundskall i de flesta fall hade motsatt effekt och att vargarna sökte sig bort från skallande hundar. Det finns i nuläget inget som visar att vargar söker upp hundar som skäller, utan snarare tvärtom.

För att undvika att jaga i marker med varg bör avspårning göras tillsammans med allmänhetens och länsstyrelsens observationer för att utvärdera risken för vargangrepp. Det finns även metoder för att göra en hund ointresserad av vargar. Eftersom hälften av de vargangripna hundarna själv sökt upp varg kan detta vara ett effektivt sätt att förhindra angrepp. Att träna en hund att bli ren från andra djur än det den ska jaga bör ligga i varje jägares intresse, även om det kan vara svårare med vissa raser än med andra och det krävs både tid och tålamod. Men grundlydnad och jaktträning är grunden för en god jaktkamratskap med hunden.

Ta hänsyn till naturen

Naturens egna ekosystem är fantastiskt. Att utrota en art löser inte problem utan skapar bara nya. Vi behöver hitta lösningar som tar hänsyn till naturen och där vilda och tama djur kan samexistrera. Konflikten om och kring vargen måste lösas med hjälp av forskning och dialog, inte med gevär.

Nämnda personer

Åsa Hagelstedt

Generalsekreterare, Djurskyddet Sverige
fil. mag. statsvetenskap från Stockholms universitet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024