Energibranschen: Viktigaste punkten saknas i M+KD+SD+L:s avtal

Innehållet i Tidöavtalets energi- och klimatavsnittet var inga större överraskningar. Det säger Hannes Borg, ansvarig för samhällskontakter på branschorganisationen Energiföretagen, till Altinget.

– Det är i linje med vad de har kommunicerat i valrörelsen. Möjligtvis är det lite förvånande att de trycker på om att återstarta Ringhals 1 och 2, i och med hur tydliga Vattenfall har varit i den fråga. Samtidigt så är även det i linje med vad partierna har kommunicerat att de vill göra.

Det som branschorganisationen allra helst hade velat se, det finns inte med i Tidöavtalet: Ett löfte om breda blocköverskridande energisamtal för att nå en ny energiöverenskommelse.

– Det står högst på vår önskelista. Det energibranschen vill ha är teknikneutrala, långsiktiga och stabila förutsättningar. Nu får vi teknikneutralitet, men inte långsiktighet och stabilitet, säger Hannes Borg.

Stabilitet det allra viktigaste

Det finns frågor i avtalet där Energiföretagen i sak visserligen är positivt inställd, till exempel vad gäller kärnkraften eller att inte subventionera anslutningen för havsbaserad vindkraft, men ännu viktigare är en stabil politisk inriktning.

– Det är ganska stora komplicerade frågor i avtalet. Kärnkraften till exempel, där måste man kunna leverera längre än en mandatperiod, säger han och fortsätter:

– Det är en ryckighet. För den havsbaserade vindkraften ändras förutsättningarna igen. Det är en stor och plötslig förändring för den branschen.

Hur ser ni på löftet att pausa omprövningarna av vattenkraftens miljötillstånd?

– Vi tycker det är klokt. De nuvarande omprövningarna kommer att ha en stor påverkan på produktions- och reglerförmågan.

Tillståndsprocesserna: Vackert i teorin

När det kommer till löften om att korta tillståndsprocesserna konstaterar han att det är svåra frågor och ett område där det inte är helt lätt att få från ord till handling. Förslaget om att endast en myndighet ska vara part i en tillståndsprocess är ett sådant exempel.

– Det låter vackert i teorin, men jag vet inte om det är görbart i verkligheten, säger Hannes Borg.

Ekelund: Kristersson borde börjat med klimatet

Nina Ekelund, generalsekreterare för branschsamarbetet Hagainitiativet, ger både ris och ros till Tidöavtalets innehåll. Men hon kritiserar Ulf Kristerssons inledande anslag vid pressträffen.

– Jag saknar att Ulf Kristersson inte nämnde klimat som en av de utmaningar som finns, i inledningen. 2022 är det min förväntan att man tar sikte på den. För det hänger samman med allt från närings-, utrikes- och även migrationspolitiken. Den sätter ett avtryck på hela jorden. Då bör den finnas med om man pratar om andra risker. Det är en miss att inte ha med det, och en miss att inte se att den hänger ihop med alla andra frågor, säger Nina Ekelund och fortsätter:

– Sedan tycker jag att det är positivt att de skriver att miljö- och klimatpolitiken ska vara ambitiös. Samt att exportens klimatnytta nämns. Det kan innebära att vi breddar diskussionen i Sverige om klimatnytta och får fokus på utsläppsminskningar utomlands.

Mycket kan vara svårt att genomföra

Därutöver sätter hon ett frågetecken kring om koalitionen kommer att leva upp till de löften de går fram med kring att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

– Reduktionsplikten är avgörande för klimatmålet till 2030. Det finns inte så mycket annat att spela med, enligt experterna. Det återstår att se vad regeringen landar där, men från vår sida har det varit ett önskemål att den ska finnas med och ska vara på den nivån som föreslagits.

Ekelund tar därför en något avvaktande inställning till det som utlovats.

– Det är alltid svårt när man väl sätter i gång. Oavsett vad man sagt i en valkampanj, så blir det svårt när man väl kommer till beslut. Det finns lagar, regler och EU-beslut att förhålla sig till.

Det som inte fanns med alls

Hon ser också fram emot mer tydlighet på andra sakpolitiska områden, som inte nämnts hittills.

– Det som kommer upp från nästan alla företag vi pratar med är det cirkulära. När vi frågade vd:ar i Norden så pekas det upp som en viktig del för att minska resurs- och materialpåverkan. Framför allt i den tillverkande industrin. För nu saknar vi ju material, exempelvis mineraler, och det är exempelvis viktigt för elektrifieringen. I det geopolitiska läge vi har så handlar det då om att säkra de inhemska, och då även det cirkulära, säger Ekelund och fortsätter:

– En annan del som det också blir viktig framöver är jordbruket, och omställningen där. Det nämns inte här. Men när vi undersökt det med företagen, så visar det att Sverige blir ett viktigt jordbruksland framöver. Så då behöver vi förhålla oss till det framöver. Det är mycket geopolitiska konsekvenser som händer runtomkring, som det kommer att bli viktigt att lyfta in när man väl sitter i regeringen.