Låt inte byråkratin hindra Sveriges elektrifiering
Regeringens satsning på Klimatklivet behöver fokusera på utbyggnaden av laddinfrastrukturen för tunga fordon om Sverige ska fortsätta hålla högt tempo i elektrifieringen, skriver Thomas Schölin, ansvarig e-Mobility Drivkraft Sverige.
Thomas Schölin
Ansvarig e-Mobility Drivkraft SverigeLaddinfrastrukturen spelar en avgörande roll för att lyckas med övergången till elektrifiering, både avseende personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon. Även om många vill ladda bilen hemma eller på jobbet är en väl utbyggd publik laddinfrastruktur en förutsättning för att elektrifieringen ska bli verklighet. Drivmedelsbranschen som etablerar publik laddinfrastruktur längs våra vägar är en viktig del av omställningen och står nu för cirka 35 procent av de publika snabbladdningspunkterna.
Gör undantag i plan- och bygglagen
Enligt regeringen är Klimatklivet ett av de viktigaste stöden för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastrukturen i Sverige, men för att utbyggnaden ska kunna fortsätta i ett högt tempo behövs det flera olika typer av åtgärder och styrmedel utöver Klimatklivet.
Drivkraft Sverige har identifierat ett antal nyckelåtgärder som bör implementeras skyndsamt:
- Tydliggör kommunernas ansvar och undanröj alla osäkerheter kring regeltolkning. Ge kommunerna stöd i form av en ”lathund” med förslag för att underlätta utbyggnaden av laddinfrastruktur i kommunen.
- Gör ett undantag i plan- och bygglagen så att etablering av nätstation endast kräver en bygganmälan i linje med Attefalls- eller Friggebodsreglerna.
- Standardisera en digital ansökningsprocess för nätanslutning.
- Digitalisera ärendehanteringen så att en ansökan kan följas under processen.
- Stärk incitamenten för privatköp och privatleasing av elbilar.
- Säkerställ att sålda elbilar stannar i Sverige.
- Styr offentlig upphandling till fossilfria fordon.
- Bibehåll nedsättningen av nybilspriset med en schablon vid beräkningen av värdet av bilförmån för miljöanpassade fordon.
Öka antalet elbilar på vägarna
Vi anser att regeringen bör använda anslagen i Klimatklivet för utbyggnaden av den publika laddinfrastrukturen för tunga fordon då utbyggnaden för personbilar hanteras av marknadens aktörer. De medel som är tänkt att gå till laddinfrastrukturen för personbilar behöver därför omfördelas till åtgärder för att öka antalet elbilar som kör på våra vägar.
Trots höga siffror vid nybilsförsäljningen så tar det tid för fordonsflottan att ställa om. Medellivslängden för en personbil är i dag 19 år. Det innebär att det kommer att ta lång tid innan vi har en fordonsflotta som är helt elektrifierad.
Styrmedel som gynnar tjänstebilar är en viktig åtgärd för att få ut fler elfordon och öka förnyelsen av fordonsflottan.
Den senaste tillgängliga statistiken visar att drygt fem procent av alla personbilar är elbilar och cirka tre procent av alla lätta lastbilar är elbilar. Motsvarande siffror för alla tunga lastbilar och bussar är 0,3 respektive drygt sex procent. Vi behöver således åtgärder för att få till en fungerande begagnatmarknad. Närmare 70 procent av nybilsförsäljningen av elbilar går till företag. Som regel säljs dessa fordon efter tre år till en köpare på begagnatmarknaden.
Höj tempot i tillståndsprocesserna
Styrmedel som gynnar tjänstebilar är en viktig åtgärd för att få ut fler elfordon och öka förnyelsen av fordonsflottan. Nybilsförsäljningen är en sak och fordonsflottan en annan. Vi behöver även säkerställa att elbilarna stannar i Sverige. Den svaga kronkursen har den senaste tiden stärkt incitamenten till export av relativt nya elbilar.
Utbyggnaden av laddinfrastrukturen är central för elektrifieringen av transportsektorn. Men det behövs inte bara publika stöd utan även regelförändringar, ett högre tempo i tillståndsprocesserna och en fungerande begagnatmarknad för elfordon.