Debatt

Mellanskog: Svensk skogspolitik har kört i diket

DEBATT. För många markägare som får nyckelbiotoper registrerade på sin mark innebär det en ekonomisk katastrof och ett raserat förtroende för myndighetsutövning, skriver Mellanskog.

Markägaren ersätts inte eftersom nyckelbiotop inte är ett formellt skydd, utan i myndigheternas definition bara ett kunskapsunderlag, skriver debattörerna.
Markägaren ersätts inte eftersom nyckelbiotop inte är ett formellt skydd, utan i myndigheternas definition bara ett kunskapsunderlag, skriver debattörerna.Foto: Altinget
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Karin Perers
Ordförande, Mellanskog
Fredrik Munter
Vd, Mellanskog
Anders Hagevi
Ordförande, Mellanskog i norra Stockholm


Sverige har 330 000 privata skogsägare som äger hälften av all skog i vårt land. De flesta av oss jobbar i andra yrken, vi är sjuksköterskor, bönder, ekonomer eller IT-tekniker – och så äger vi skog.

I ett internationellt perspektiv är den strukturen unik. Den svenska skogspolitiken behöver vara byggd för alla dessa enskilda markägare, inte designad för de ytterligare 15-20 stora aktörer (stat, kyrka och bolag) som i huvudsak äger den andra halvan av skogen. Det behöver vara lätt att göra rätt och det behöver finnas ett utrymme att göra olika.

"Intressenterna drog sig tillbaka"

I det här ljuset vill vi påstå att tillämpningen av svensk skogspolitik har kört i diket. Några av våra medlemmar har personligen drabbats mycket hårt av detta. Vi vill i denna artikel särskilt lyfta vår medlem Birgitta, men hon är inte ensam.

Birgittas familj har under hela 1900-talet ägt och brukat marken på en släktgård. När de flyttade dit fanns nästan ingen skog. I dag omfattar fastigheten 48,6 hektar fin skog, ungefär 70 fotbollsplaner. När Birgittas man gick bort, beslutade hon sig för att sälja gården. I samband med försäljningen genomförde Skogsstyrelsen en nyckelbiotopsinventering på hennes fastighet. Myndigheten kom fram till att 34 hektar, eller 70 procent, av Birgittas skogsmark är en nyckelbiotop och plötsligt drog sig intressenterna tillbaka, Birgitta återkallade försäljningen.

Skogsägarnas moment 22

I denna region är dessutom myndighetens dialog med markägarna under all kritik – i vissa fall i princip obefintlig, i andra fall långt ifrån opartisk och respektfull.


Mellanskog

En nyckelbiotop är ett område med höga naturvärden som har mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Vad som är en nyckelbiotop avgörs av myndigheten Skogsstyrelsen. När ett område blir nyckelbiotop kan markägaren inte sälja virket därifrån på grund av skogsnäringens miljöcertifieringar. Samtidigt ersätts inte markägaren, eftersom nyckelbiotop inte är ett formellt skydd, utan i myndigheternas definition bara ett kunskapsunderlag. Beslutet kan i dagsläget inte överklagas. Ett skogsägarnas moment 22.

Miljömärkta skogsprodukter

Birgittas familj har, genom sin skötsel och omtanke om släktarvet, skapat ett skogsområde med höga naturvärden. De har ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv gjort helt rätt. ”Belöningen” för det är att marken på grund av myndigheternas agerande plötsligt är ekonomiskt värdelös.

Birgitta lämnas helt ensam i denna situation, myndigheterna tar inget ansvar, beslutet går inte att överklaga. Vi som representerar virkeshandlande verksamhet kan inte köpa virket från Birgittas utan att bryta mot vår miljöcertifiering.

Visst skulle vi som skogsägarrörelse kunna kliva ur miljöcertifieringen för att lösa nyckelbiotopsproblematiken, men vem vinner på det? Inte konsumenter som efterfrågar miljömärkta skogsprodukter, inte markägarna som investerat tid, pengar och engagemang i att certifiera sina fastigheter – och definitivt inte miljön.

Vårt krav på generaldirektören

Markägare drabbas av nyckelbiotopsinventeringar i hela landet. Just Birgitta bor i Norrtälje, här har inventeringen fortsatt med hög frekvens, trots att de politiska signalerna tydligt pekat i motsatt riktning. I denna region är dessutom myndighetens dialog med markägarna under all kritik – i vissa fall i princip obefintlig, i andra fall långt ifrån opartisk och respektfull.

Det är inte rimligt att arbetssätt, riktlinjer eller bemötande varierar geografiskt inom samma myndighet. Varje medborgare har rätt att förvänta sig likabehandling av staten, oavsett var man bor. Vi kommer att fortsätta vår lokala dialog med Skogsstyrelsen, men kräver också att myndighetens generaldirektör säkerställer att interna riktlinjer följs.

Kan inte fortsätta

Frågan om nyckelbiotopernas framtid behandlas i en utredning, kallad Skogsutredningen, som precis fått sitt mandat förlängt till hösten. Vi vill med kraft påtala vikten av att denna fråga löses i utredningen.

Den nuvarande situationen kan inte fortsätta. För många av de markägare som får nyckelbiotoper registrerade på sin mark innebär det både en ekonomisk katastrof och ett raserat förtroende för rättssäkerhet och myndighetsutövning.

Långsiktigt hållbart skogsbruk bygger på respekt för skogsägarna och äganderätten. Grundregeln måste vara att skog antingen får avverkas eller – om skogen ska sparas av naturvårdsskäl – att markägaren får skälig ersättning som kompensation.

Nämnda personer

Herman Sundqvist

Generaldirektör Skogsstyrelsen
Jägmästare, Skoglig doktor (Sveriges Lantbruksuniversitet, 1987)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024