Miljömålsberedningen riskerar att missa målet

Hösten 2020 fick den parlamentariska kommittén Miljömålsberedningen nya direktiv. Den ska bland annat ge sig på den inte helt enkla uppgiften att föreslå en strategi för hur Sverige kan minska klimatpåverkan från konsumtionen. Beredningen ska också föreslå etappmål för flygets klimatpåverkan.

Onödigt med nya åtgärder

Att hitta på helt nya och effektiva åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser är svårt. Den statliga verktygslådan är nämligen redan full av styrmedel och regleringar, dessutom finns ett mycket omfattande regelverk på EU-nivå som just nu håller på att förhandlas om. Att hitta på nya åtgärder är onödigt och de riskerar dessutom att skada mer än de gör nytta.

Drivkraften för en hållbar utveckling återfinns i dag i stora delar av näringslivet. Hållbarhet är en naturlig del i företagens affärsidé och affärsverksamhet samt ett allt viktigare konkurrensmedel. I dag ligger näringslivet flera steg före politiken i hållbarhetsarbetet och klimatomställningen. Och så ska det vara. Det är konkurrens, marknadsekonomi och konsumentmakt som driver utveckling.

Släng symbolpolitiken i papperskorgen

För att lyckas ta vara på denna utveckling måste Sverige fokusera på en klimatpolitik som gör verklig skillnad och slänga symbolpolitiken i papperskorgen. Och arbetet måste grundas i synen på att tillväxt och utveckling är nödvändigt för att värna konkurrenskraft och därmed fortsatt välfärd. Detta understryks inte minst av faktumet att vi tack vare våra klimatsmarta industrier sänker de globala utsläppen med motsvarande hälften av Sveriges totala utsläpp när vi tränger undan smutsigare produktion utomlands.

Vi blir aldrig ett föredöme i världen om våra klimatmål och efterföljande regleringar skadar jobb och tillväxt. 

Vi, näringslivets representanter i utredningen, är bekymrade över den riktning som Miljömålsberedningens arbete riskerar att gå i. Som medverkande i expertgruppen bedömer vi att det finns en risk att Miljömålsberedningen inte kommer att sätta en effektiv klimatpolitik som sänker de globala utsläppen i första rummet. Verkningslösa, i värsta fall kostnadsökande, regleringar har ingen annan effekt än att vi som nation skjuter oss själva i foten.

Vi blir aldrig ett föredöme i världen om våra klimatmål och efterföljande regleringar skadar jobb och tillväxt. Bara genom att visa att det går att sänka utsläppen samtidigt som vi skapar tillväxt kan vi inspirera länder som Indien och Kina att följa efter.

Ingen brist på styrmedel

Det är i detta skede dessutom mycket svårt att bedöma om införandet av ensidiga svenska styrmedel kommer att bidra till globalt sänkta utsläpp. Detta eftersom det just nu pågår en total reformering av EU:s samlade klimatpolitik inom det så kallade Fit for 55-paketet. Att i det skedet besluta om ensidiga åtgärder riskerar att stjälpa snarare än att hjälpa. Dessutom väntas under 2022 ytterligare lagstiftningsreformer på europeisk nivå inom till exempel produktlagstiftningen.

Någon brist på styrmedel kan det därmed inte sägas finnas. Tvärtom. EU provar nästan allt man kan komma på: skärpningar av den befintliga utsläppshandeln, utsläppshandel för vägtransporter och uppvärmning av byggnader samtidigt som man behåller och skärper kraven för varje medlemsland, integrerar sjöfarten i befintligt utsläppshandelssystem, inför en europeisk reduktionsplikt på flyg- och sjöfartsbränsle och skärpta utsläppskrav på nya fordon. På sikt kommer det endast tillåtas nyförsäljning av nollutsläppsfordon, en gränsjusteringsmekanism för koldioxidutsläpp, med mera.

Bered väg för klimatvänlig utveckling

I den tillsatta expertgruppen där vi sitter har det diskuterats om vissa sociala medier skulle förbjudas och huruvida vissa värderingar skulle stadfästas. Det är bara några exempel på hur fokus har tagits från exempelvis stora utmaningar för näringslivet såsom elektrifiering och ökad produktion av biodrivmedel.

Låt oss i stället för att ägna tid åt symbolpolitik och ineffektiva (i värsta fall kontraproduktiva) åtgärder som slår undan benen för klimatomställningen, se till att skapa förutsättningar för en klimatvänlig utveckling framöver. Staten behöver lägga mer fokus på att säkra tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, snabba på tillståndsprocesserna, skapa förutsättningar för ökad produktion av biodrivmedel, kraftsamla på utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. För en verkligt framgångsrik klimatpolitik krävs det att man förstår att klimatet är en global fråga.

Näringslivet är redan igång med omställningen. Är politikerna redo att göra sitt genom att fokusera på det som gör skillnad? Förlora inte siktet på det riktiga målet: minska utsläppen.