Nu behövs det fler skolbibliotekarier, regeringen

Som ett led i regeringens satsning på bemannade skolbibliotek kom den 17 juni en efterlängtad lagrådsremiss. Fackförbundet DIK och organisationen Svensk biblioteksförening välkomnar att skollagen skärps med tydliga krav på att skolbiblioteken ska bemannas av utbildade bibliotekarier, med fokus på såväl läsfrämjande som medie- och informationskunnighet. Men ändringar i lagstiftning och ökade medel till huvudmannen räcker inte för att barn och unga ska säkras tillgång till bemannade skolbibliotek.

Enorm sprängkraft 

Sprängkraften i ett bemannat skolbibliotek är enorm. Samlad forskning visar att skolbibliotekarier bidrar till elevers språkutveckling, läsförmåga och informationskompetens, och jämnar ut förutsättningarna mellan elever. De förbättrar måluppfyllnad i skolan och ger ovärderliga kunskaper i att kritiskt värdera information.

  I dag saknar fler än hälften av landets barn och unga tillgång till bemannade skolbibliotek.

I ett samhälle med sjunkande läsförståelse och ökande desinformation är skolbibliotekariernas kompetens kanske viktigare än någonsin. Det är därför mycket välkommet att regeringen nu vill skärpa skrivningarna i skollagen med krav på att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek och att bibliotekariens roll betonas.

I dag saknar fler än hälften av landets barn och unga tillgång till bemannade skolbibliotek. Ambitionen med regeringens satsning på skolbibliotek är att den siffran ska sjunka till noll. En försvårande faktor för den ambitionen är att det är brist på bibliotekarier i många delar av landet. Arbetslösheten är rekordlåg och en stor grupp väntas gå i pension under de kommande åren.

Saknas 1 300 bibliotekarier

Enligt beräkningar gjorda av Magasin K saknas det minst 1 300 bibliotekarier för att alla elever ska kunna få tillgång till ett bemannat skolbibliotek. De föreslagna lagändringarna saknar dessutom ett krav på lägsta bemanningsgrad. Skrivningen att ”skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås” i lagrådsremissen är otydlig och riskerar att barn och unga inte får tillgång till bemannade skolbibliotek på en nivå som gör skillnad för läsförmåga och kunskaper i källkritik.

För att alla barn och unga ska få ett bemannat skolbibliotek ser DIK och Svensk biblioteksförening behov av ytterligare fyra åtgärder:

1. Regeringen måste tillföra resurser till de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna och ge dem i uppdrag att kraftigt utöka antalet platser.
2. Kommunerna och andra huvudmän behöver få tillräckliga resurser för att kunna bemanna skolbiblioteken. De utlovade resurserna måste öronmärkas så att pengarna utlovade till skolbibliotek inte används till annat.
3. För att säkra likvärdighet behöver det förtydligas i lagen att bemanningsgraden ska ligga på en nivå som motsvarar en heltidstjänst per 300 elever i grundskolan och 400 i gymnasiet. Skolinspektionen bör få i uppdrag att följa upp hur lagens krav efterlevs.
4. Det ska tydliggöras i läroplanerna att skolbibliotekarien ska vara delaktig i det pedagogiska arbetet och att ansvaret för detta vilar hos rektorn. Kunskap om skolbibliotekens roll och pedagogiska funktion ska också ingå i utbildning och fortbildning för rektorer.

Om dessa punkter uppfylls kommer satsningen på välfungerande och bemannade skolbibliotek få positiva effekter för landets barn och unga och i förlängningen för hela samhället.

Skolresultaten och läsförståelsen kommer förbättras, ungas källkritiska kompetens och motståndskraft mot desinformation öka och klyftor mellan olika grupper av elever minska. Det är en investering som kommer vara väl värd varenda krona.