Ökade kostnader kan sänka det kollektiva resandet om inte staten tar sitt ansvar

I kölvattnet av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har kollektivtrafiken sett skenande kostnader, samtidigt som resandet inte helt är tillbaka på pre-pandeminivåer. Utöver detta har regeringen vidtagit åtgärder som ger regionerna hela det ekonomiska ansvaret för elektrifieringen av bussflottan. Utan statens stöd kan inte kollektivtrafiken nå sin fulla potential, och med ökad andel kollektivt resande förbli den gröna motorn i persontransporternas klimatomställning.

Sveriges Bussföretag har nu publicerat sin årliga statistikrapport som visar på utvecklingen för bussbranschen. Vi kan konstatera att det under flera år har varit en oroande utveckling, först med pandemin och sedan med Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Under pandemin minskade resandet dramatiskt, med effekten att biljettintäkterna sjönk med 30 procent mellan 2019 och 2020.

Stödet har fasats ut

Tappet kompenserades delvis med stöd från staten, men detta stöd har efter pandemin nu fasats ut. Efter pandemin följde Rysslands invasionskrig i Ukraina. Mellan 2019 och 2022 ökade kostnaderna med 13 procent. I dag har intäkterna närmat sig pre-pandeminivåerna, medan kostnaderna fortsätter att öka i en högre takt.

Att bibehålla premien hade var en enkel väg att säkerställa att regionerna kan påskynda elektrifieringen under svårare ekonomiska tider.

Detta har lett till underskott som behöver hanteras, antingen genom höjda biljettpriser eller genom att dra ned på trafiken. I undersökningar över vad som får fler att resa kollektivt är enkelhet, utbud och kortare restid viktiga faktorer. 

När underskotten ska hanteras behöver det beaktas hur en förändring påverkar resandet framöver. Borttagna linjer eller minskad turtäthet gör kollektivtrafiken mindre attraktiv, och gör därmed att färre kommer att se kollektivtrafiken som ett relevant resval i sin vardag.

Samtidigt som vi har haft dessa kriser i vår omvärld, har vi den alltmer akuta klimatkrisen att hantera. Vi vet alla att det är miljösmart och grönt att resa kollektivt, och en av nycklarna till att nå våra klimatmål och minska utsläppen är att öka andelen kollektivt resande. Branschen har enats om målet att 2030 ska fyra av tio resor vara kollektiva. Vi som arbetar i branschen kommer att göra det vi kan för att detta mål ska uppnås. Men, det krävs att alla parter hjälps åt.

Regeringen meddelade denna sommar att elbusspremien ändrades så att stadsbussar inte längre omfattas redan från och med september i år. I stället ska premien endast gälla region- och turistbussar, där det i princip inte finns några fordon på marknaden.

I praktiken har därmed regeringen avskaffat elbusspremien. Regeringen har pekat ut elektrifieringen av fordonsflottan som en avgörande faktor för att nå klimatmålen, men väljer att dra in på dess finansiering. Att bibehålla premien hade var en enkel väg att säkerställa att regionerna kan påskynda elektrifieringen under svårare ekonomiska tider.

En dyster period för det kollektiva resandet

Ett annat beslut som påverkar det kollektiva resandet är valet att avveckla stadsmiljöavtalen. Avtalen gick bland annat ut på att staten bidrog till kommunernas och regionernas satsningar på ökad andel kollektivt resande, genom att till exempel främja ökad framkomlighet och turtäthet. Åtgärder som är viktiga för att fler ska välja att resa kollektivt. 

Givet de ekonomiska utmaningarna för kommunerna och regionerna hade en fortsättning på avtalen säkerställt att viktiga infrastruktursatsningar för det kollektiva resandet kunnat genomföras. Risken är nu att viktiga projekt får skjutas på framtiden eller att de uteblir helt.

Ser man till regeringens första år, och första två budgetar, har det ur det kollektiva resandets synpunkt varit en dyster period. Under de svåra ekonomiska tider som är att vänta kan inte regionerna själva bära ansvaret för en elektrifierad och mer attraktiv kollektivtrafik.

Regeringen har en viktig roll att spela, genom att dela ansvaret för finansieringen av dessa insatser. Utan regeringens stöd kan inte kollektivtrafiken nå sin fulla potential som den gröna motorn i persontransporternas klimatomställning. Vi hoppas att resten av mandatperioden ger oss mer att glädjas åt.