"Olikheterna i myndighetsutövningen är förvånansvärt stora"

Andrea Femrell
Vd, Näringslivets regelnämnd (NNR)
August Liljeqvist
Sakkunnig och rapportförfattare, Näringslivets regelnämnd (NNR)

I de flesta kommuner finns det uttalade mål om att förbättra företagsklimatet. Gissningsvis har också näringslivsavdelningarna visioner och handlingsprogram för att attrahera fler och växande företag, som ska bidra till ökad tillväxt och högre välstånd i kommunen. En viktig fråga i sammanhanget är hur mycket av detta som når ut i hela den kommunala organisationen och som handfast påverkar företagens verklighet i dess möte med kommunen?

Svaret är att det ser väldigt olika ut, beroende på vilken kommun det rör sig om.

"Olikheterna är förvånansvärda"

Näringslivets regelnämnd (NNR) har nyligen gjort en ny granskning av regeltillämpning på kommunal nivå, den förra granskningen skedde år 2016. En del av granskningen handlar om miljöfarlig verksamhet där samtliga kommuner gavs möjlighet att svara på en enkät om hur de skulle hantera ett och samma fiktiva exempel för en biltvätt: en vanlig verksamhet som majoriteten av kommunerna är välbekanta med.

Att skillnaderna mellan kommunerna i biltvättsexemplet är så stora är bekymmersamt och att avgiftssättningen kan uppfattas som godtyckligt hotar tilltron till systemet som sådant.

Näringslivets regelnämnd

En miljöfarlig verksamhet, likt en biltvätt, är omgärdad av en stor mängd regler som ska följas. Reglerna är nationella och därför identiska i hela landet. Myndighetsutövning såsom anmälan och tillsyn sköts av den kommun där biltvätten finns – och där tar likheterna slut.

Olikheterna är förvånansvärt stora beträffande handläggningstider, hur anmälningarna hanteras och hur många timmar tillsynen tar per år. Än större är skillnaderna i avgifternas storlek som kommunen tar ut.

Väldigt varierande summor

En anmälningsavgift tas ut vid nya eller förändrade verksamheter, till exempel om biltvätten ska byggas ut. I undersökningen framkom det att den kommun som tog ut den lägsta avgiften lade sig på 878 kronor, medan den som angav den högsta avgiften landade på 17 160 koronor.

Tidsåtgången som kommunerna beräknande för att hantera anmälan varierade mellan en och 20 timmar. Kommunernas avgifter för anmälan har också höjts sedan förra undersökningen: som högst med 9 000 kr.

Skillnaderna fortsätter

När etableringen av biltvätten är på plats ska tillsyn ske. Oftast sker detta årligen och här var prisskillnaden mellan kommunerna ännu högre, från 723 kronor till 25 600 kronor, för exakt samma biltvätt. Här låg den största höjningen hos en kommun på 11 000 kronor. Totalt 74 procent av kommunerna har höjt tillsynsavgifterna sedan 2016 och den genomsnittliga höjningen är 15 procent.

Cirka 60 procent av kommunerna uppger att de skulle genomföra årlig tillsyn av biltvättsexemplet, varav en del av dessa till kostnaden av nästan 26 000 kronor per år. Det är dock inte alla kommuner som genomför tillsyn på biltvättar varje år, i synnerhet inte om erfarenheten visar att verksamheten brukar vara välskött.

I andra änden av skalan finns kommuner som gör tillsyn vart tredje år för under en tusenlapp. Endast en kommun (Vingåker) betalar alltid tillbaka avgiften om de inte gjort någon tillsyn, vilket ska jämföras med elva stycken år 2016. Ett litet, men ökande, antal kommuner väljer numera att debitera för tillsynen i efterhand. Detta ökar förstås legitimiteten för avgiftsmodellen.

"Hotar tilltron till systemet"

Att skillnaderna mellan kommunerna i biltvättsexemplet ovan är så stora är bekymmersamt och att avgiftssättningen kan uppfattas som godtyckligt hotar tilltron till systemet som sådant. Vi bedömer därför att det finns ett stort behov av samordning inom och mellan kommunerna i deras myndighetsutövning.

Kommunerna behöver tydligt redovisa vilka faktorer som tagits med när de genomför tillsyn och beräknar avgiften, som också måste ha en tydligare koppling till utförd motprestation.

Effekten för företagen

Det näringslivsfrämjande arbetet har många perspektiv där tillämpningen och mötet med företagen är en viktig del. Det blir därmed inte bara en ledningsfråga utan måste genomsyra hela organisationen, varför kommunerna löpande bör jämföra och utvärdera hur regelverken och deras tillämpning påverkar företagen. En kommun kan inte flytta, men det kan företagen. Om det visar sig vara 35 gånger så dyrt att driva en biltvätt i den egna kommunen som i grannkommun – gissa vad som sker.