Replik: Nötkötts- och mjölkindustrin står för en tredjedel av metanutsläppen

Anledningen till att vi både i Sverige och globalt snabbt måste minska utsläppen av metan och andra extrema växthusgaser är att vi är på väg att överskrida Parisavtalets 1,5 graders-mål där risken för farliga konsekvenser av den globala uppvärmningen börjar öka markant. Behovet att fasa ut alla fossila bränslen så fort som möjligt kvarstår naturligtvis, men att minska utsläppen av metan och lustgas från samtliga sektorer är vår bästa chans att undvika en farlig klimatmässig overshoot i närtid. Genom att halvera de globala metanutsläppen till 2030 kan vi enligt FN:s miljöprogram UNEP minska klimatets uppvärmning med hela 0,3 grader till 2045.

Jämförelsen blir inte relevant

Utsläppen av metan från människans verksamheter har enligt IPCC orsakat så mycket som en tredjedel av den antropogena temperaturhöjningen. Att jämföra dessa med koldioxidutsläpp räknat i ton blir inte relevant eftersom det missar just poängen med att metan är en extrem växthusgas som under en 20 årsperiod värmer upp klimatet ca 80 gånger mer än koldioxid. Att metanet också är kortlivat i atmosfären är anledningen till att uppvärmningen kan bromsas så mycket genom att snabbt minska utsläppen.

I Sverige står nötkött- och mjölkindustrin för tre fjärdedelar av metanutsläppen och det är därför nödvändigt att en stor del av minskningen av de svenska metanutsläppen sker inom denna sektor. Dessa utsläpp kommer framförallt från de idisslande djurens matsmältning. Data från Naturvårdsverket visar också tydligt att de faktiska metanutsläppen från nötkött- och mjölkindustrin inte minskat nämnvärt sedan 1990-talet. Hur stora utsläppen per producerad liter mjölk eller liknande är, har ingen betydelse för den stigande temperaturen, som bara påverkas av hur mycket växthusgaser som faktiskt släpps ut i atmosfären. 

Mer industrialiserad djurhållning

Att låsa in kossor året om eller att missgynna användning av vallen som foder till förmån för mer koncentrerade foder från ettåriga grödor som odlas är fel väg att gå enligt oss eftersom vi då tappar all nytta som naturbetande kor gör för den biologiska mångfalden och att minska användningen av konstgödsel. 

Vi ser även med oro på trenden att vi i Sverige, likt Europa i stort, går mot ett allt mer industrialiserat jordbruk och djurhållning, där vi får allt större gårdar men allt färre bönder. Vi tror att fler kunniga bönder, som får möjligheten att bedriva hållbar matproduktion anpassade till de lokala ekosystemen, är helt centrala i den klimatanpassning av matsystemet som vi behöver göra. Definitionen av ”industriell djurhållning” är viktig eftersom den avgör hur stora gårdar som ska räknas in i industriutsläppsdirektivet (IED) på EU-nivå. Här stöttar vi kommissionens förslag om att gårdar med över 150 kor ska inkluderas, då skulle 43% av djurindustrins metanutsläpp ingå istället för bara 3 % om gränsen går vid 350.

Produktionen av kött behöver minska

Klimatanpassningen av matsystemet innebär oundvikligen att både produktionen och konsumtionen av kött och mejeri behöver minska, speciellt nötkött. För att minska metanutsläppen som vi svenskar orsakar i världen behöver vår konsumtion av nötkött och mejeriprodukter minska, och vi tycker att den offentliga sektorn bör ta ledningen här genom klimatanpassad upphandling. För att sänka Sveriges nationella metanutsläpp behöver vi ställa om den inhemska jordbruksproduktionen från ett stort fokus på kött, mjölk och fodergrödor till en ökad odling av hållbar och näringsrik mat som vi människor kan äta direkt.  

Alla kor vi har i det klimatanpassade svenska jordbruket ska såklart vara de kor som mår bäst, får äta gräs och faktiskt bidra till den biologiska mångfalden genom att vara integrerade i odlingssystemet. Här finns det detaljer i detta som inte hinner avhandlas och jag vill därför gärna bjuda in Gunnar Rundgren till ett samtal och samtidigt uppmana alla andra engagerade bönder att kontakta oss, klimatanpassningen av jordbruket är inget som enbart ska belasta individuella bönder utan en omställning som hela samhället måste möjliggöra.