Debatt

SD: Tondövt att inte se drivmedelspriserna som ett hot

De höjda drivmedelspriserna lägger en strypsnara på svenskt näringsliv och svenska hushåll. Det är provocerande att miljöpartisterna ser höjningarna som en möjlighet, skriver Martin Kinnunen och Thomas Morell (SD) i en replik.

Ett hårt ekonomiskt slag mot alla som bor utanför storstäderna är en av konsekvenserna av reduktionsplikten och inblandning av dyrt biodrivmedel, skriver debattörerna.
Ett hårt ekonomiskt slag mot alla som bor utanför storstäderna är en av konsekvenserna av reduktionsplikten och inblandning av dyrt biodrivmedel, skriver debattörerna.Foto: Pontus Lundahl/TT
Martin Kinnunen
Thomas Morell
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Miljöpartisterna Gunvor G Ericson och Eva Svedling, tidigare statssekreterare på miljödepartementet, framför i sin debattartikel att svenskt näringsliv och svenska hushåll ska ”se höjda drivmedelspriser som en möjlighet – inte ett hot”. Med drivmedelspriser som rusar i höjden och lägger en strypsnara på svenskt näringsliv och svenska hushåll framstår ett sådant uttalande som tondövt och provocerande.

Läs också

Den första januari 2021 var dieselpriset 14,42 kronor per liter. I skrivande stund är priset 24,72 kronor per liter. På drygt ett år har priset stigit med 10,30 kronor per liter eller med 71 procent.

Hur viljan att sänka skatter på bensin och diesel kan vara ”ohederligt och vilseledande” samt att det är ”rika i storstäder som tjänar mest på en sådan politik” säger mer om Miljöpartiets syn på svenskt näringsliv och svenska hushåll än något annat.

Ingen större skillnad för miljön

Sverigedemokraterna har konsekvent framhållit att reduktionsplikten kraftigt fördyrar bränslet utan att det blir någon större skillnad för miljön. De riktiga konsekvenserna av inblandning av dyrt biodrivmedel är i stället försämrade konkurrensmöjligheter för svenskt näringsliv och ett hårt ekonomiskt slag mot framför allt alla som bor utanför storstäderna.

Slutresultatet blir alltid ett haveri.

För mindre än ett år sedan, i juni 2021, röstade riksdagen om en tidsplan som innebar en upptrappning av reduktionsplikten till år 2030. Alla partier förutom Sverigedemokraterna röstade för planen.

Slutmålet är att reduktionsplikten för bensin ska ligga på 28 procent och för diesel på 66 procent. Målet är inte bara omöjligt att uppnå utan det kommer även att stoppas av en riksdagsmajoritet långt före dess. Hur de andra partierna inte kan se denna utveckling är minst sagt svårförståeligt. Plakatpolitik och kollektivt önsketänkande från de sju andra riksdagspartierna är vi vana vid och slutresultatet blir alltid ett haveri.

EU har en sundare och mer balanserad syn

Till saken hör att EU varken kan eller vill ta efter konceptet med höginblandning av biodrivmedel. Sverige är sålunda inte ett föregångsland som Miljöpartiet så gärna vill tro.

Om stora länder tog efter denna politik skulle det uppstå akut brist på exempelvis slakteriavfall och tallolja, som bara finns i begränsad mängd. Därmed skulle vi tvingas använda större mängder palmolja och jordbruksprodukter, vilket inte är försvarligt ur miljösynpunkt.

I specifikt denna fråga – biodrivmedel – har EU sålunda en sundare och mer balanserad syn på verkligheten än Sverige.

Sänk reduktionsplikten

I en situation där drivmedelspriserna rusar i höjden är det dags att begrava föregångslandspolitiken och i stället ta större hänsyn till svenskt näringsliv och svensk landsbygd. SD vill se en kraftig sänkning av reduktionsplikten, till nivåer som bättre harmonierar med vad vi med höga miljökrav kan producera med egna resurser.

Sverige står i dagsläget för en knapp promille av de klimatpåverkande utsläppen.

I stället för denna plakatpolitik vill vi se en fortsatt satsning på en elektrifiering av svensk fordonspark. Detta framgår också tydligt av vårt budgetförslag som vi lagt med Moderaterna och Kristdemokraterna. Vi ser också att det är detta spår som marknaden vill ha då uppgången av försäljning av eldrivna samt laddbara bilar har ökat.

Sverige står i dagsläget för en knapp promille av de klimatpåverkande utsläppen. Här behöver Miljöpartiet besvara den akuta frågan:

Hur tjänar klimatet och miljön på att svenskt näringsliv, landsbygd och svenska hushåll tvingas betala världens högsta drivmedelspriser?

Läs tidigare inlägg i debatten

Se höjda drivmedelspriser som en möjlighet – inte ett hot

Tyvärr dominerar kortsiktiga ekonomiska perspektiv utan faktastöd klimat- och miljödebatten. När reduktionsplikten leder till höjda drivmedelspriser skapas ett omställningstryck till ett mer transporteffektivt samhälle. Det är en möjlighet inte ett hot, skriver Gunvor G Ericson och Eva Svedling, tidigare statssekreterare på miljödepartementet.

Nämnda personer

Martin Kinnunen

Riksdagsledamot (SD), ledamot i partistyrelsen, miljöpolitisk talesperson
fil. kand. i nationalekonomi (Stockholms uni.)

Thomas Morell

Riksdagsledamot (SD), vice ordförande i trafikutskottet, trafikpolitisk talesperson
Ingenjör

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024