Skogsindustrierna: Ambitionen med reduktionsplikten är orealistisk

Viveka Beckeman
Vd, Skogsindustrierna
Mårten Larsson
Talesperson för bioenergi, Skogsindustrierna

Kraftigt höjda ambitioner för reduktionsplikten förväntas bygga på att svensk skogsindustri kan leverera mycket mer biodrivmedel. I dag är vi inte i närheten att kunna möta behoven i målen för 2030. Lägg förväntningarna på en realistisk nivå, stöd teknikutveckling och uppskalning – och inte minst: satsa även på andra utsläppsminskade åtgärder för transportsektorn.

Reduktionsplikten

I Sverige står transportsektorn för uppemot en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Enligt riksdagens mål ska transportsektorn senast 2030 ha reducerat sina klimatutsläpp med 70 procent, bland annat med hjälp av reduktionsplikten. I dag är reduktionsnivåerna 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel.

I samband med höstbudgeten aviserade regeringen och samarbetspartierna att de vill höja ambitionsnivån för reduktionsplikten dramatiskt. Till 2030 ska Sverige vara uppe i 28 procent för bensin och 66 procent för diesel. Ett mer utförligt förslag beräknas komma från regeringen innan jul, med målet att få det på plats till sommaren 2021.

Extremt hög ambitionsnivå

Vår bedömning är att skogsindustrin, givet en framgångsrik utveckling och uppskalning av ny teknik, kan producera så mycket som 10 terawattimmar biodrivmedel till år 2030.

Viveka Beckeman och Mårten Larsson
Skogsindustrierna

Politiken efterfrågar en kraftigt ökad svensk produktion av biodrivmedel och här riktas många blickarna mot skogsindustrin. Vi delar politikens insikt att skogsråvaran är en viktig del i omställningen till en fossilfri och cirkulär bioekonomi.

Vi kan bidra med både biobaserade produkter och bioenergi i högre omfattning än i dag, både till Sverige och till andra länder. Och vi är positiva till reduktionsplikten som styrmedel. Den har de nödvändiga ingredienser vi efterfrågar när det gäller robustheten hos politiska styrmedel: långsiktighet, en gradvis övergång och ett tydligt mål – i detta fall i faktiska utsläppsminskningar.

Men det som oroar oss är ambitionsnivån. Den är extremt hög jämfört med omvärldens och även utifrån hur mycket biodrivmedel som rimligen kan produceras i Sverige. Ska biodrivmedlen komma från hållbart brukade skogar och jordar är reduktionsmålen för 2030 orealistiska.

"Innebär fortsatt hög import"

Vår bedömning är att skogsindustrin, givet en framgångsrik utveckling och uppskalning av ny teknik, kan producera så mycket som 10 terawattimmar biodrivmedel till år 2030. I dag tillverkar branschen cirka 1,5 terawattimmar. För att möta ambitionsnivån i reduktionsplikten kommer det att behövas mellan 40 och 60 terawattimmar per år, beroende på efterfrågan på drivmedel och på biodrivmedlens prestanda. Detta innebär alltså en fortsatt hög import av biodrivmedel.

Ökade kostnader för transport

Ytterligare en utmaning med reduktionsplikten är att den leda till kraftigt ökade kostnader för att transportera skogsråvaran. Det kommer göra det än svårare att få lönsamhet i svensk biodrivmedelsproduktion och riskerar att försena investeringar ytterligare.

Våra förslag

För att skogsindustrin ska kunna bidra till ökad inhemsk produktion av biodrivmedel måste det finnas realistiska förutsättningar att göra det. Våra förslag till riksdag och regering är därför:

1. Satsa på biodrivmedel och reduktionsplikt, stöd teknikutveckling och uppskalning av produktion, men sätt realistiska mål baserade på en konsekvensanalys. Den saknas i dag.
   
   
2. Kombinera reduktionsplikten med ökade satsningar på elektrifiering och ett effektivt transportsystem som stärker svenska företags konkurrenskraft på lång sikt. För godstransporter på väg är till exempel införandet av BK4-vägnät och bättre vägunderhåll i hela landet nödvändiga satsningar.
   
   
3. Var följsam med omvärldens satsningar och ambitioner inom hållbara transporter. Sverige går i täten för klimatarbetet, men vi kommer inte ha råd att avvika alltför mycket från vår omvärld då Sverige är beroende av en stark exportindustri som klarar en internationell konkurrens.
   
   
4. Se helheten i klimatomställningen och den cirkulära bioekonomin. Klimatomställningen handlar om mer än transporter. Det behövs en balans mellan olika klimatmål och deras styrmedel.

Undvik politisk detaljstyrning

Det är avslutningsvis viktigt att ha med sig att skogsindustrin har väl fungerande, resurseffektiva värdekedjor som börjar i skogsbruket, drivs av sågverken och slutar i bioraffinaderiet. Biodrivmedelsproduktionen från skogsråvara bygger på restströmmar från sågverk och pappersbruk. Dessa restströmmar kan också användas till att tillverka andra viktiga hållbara material, utöver biodrivmedel, som världen också efterfrågar för att ställa om från fossilt till förnybart.

Skogsindustrin kan och vill bidra mer i omställningen. Det bygger på att vi får bruka skogen och att vi undviker politisk detaljstyrning av hur skogsråvaran ska användas.