Svenska koldioxidutsläpp kan minska om äldre bilar elkonverteras

Regeringens besked om att införa en skrotningspremie för den som väljer att skrota en äldre bil med förbränningsmotor och köpa eller leasa en elbil, är en positiv signal för den svenska transportsektorn. Det är dock högst osäkert vilka effekter det kommer att innebära. Därför behöver flera insatser genomföras samtidigt.

Elektrifieringen planar ut

Enligt Mobility Swedens senaste kvartalssiffror var andelen elbilar 31 procent av alla nyregistrerade bilar, vilket innebär att elektrifieringstakten har planat ut. Trenden behöver brytas. Ett sätt är att underlätta konvertering av äldre fordon till eldrift. Då skulle fordonen få en längre livslängd, vilket är motiverat ur hållbarhetssynpunkt. Tillverkningen av ett helt nytt elfordon innebär att en stor mängd koldioxid släpps ut i atmosfären.

En Volvo V70 genererar ungefär 3,220 kg koldioxid per år. Med elkonvertering går dessa utsläpp ner till noll. I landet finns cirka 270 000 Volvo V70. Om hälften av dem skulle konverteras till elbilar skulle de svenska koldioxidutsläppen minska med 435 miljoner kilo per år.

En kraftfull satsning på elkonvertering skulle kunna leda till tusentals nya jobb och många nya företag.

Det finns också en potential för svenskt näringsliv, eftersom elkonvertering förutsätter verkstäder, komponenter och teknik. En kraftfull satsning på elkonvertering skulle kunna leda till tusentals nya jobb och många nya företag. Detta kräver dock statlig stimulans för att denna delbransch ska kunna utvecklas. I dag finns enbart fåmansföretag som arbetar med elkonvertering. Kostnaden överstiger vida vad en genomsnittlig bilist kan tänka sig betala för att bygga om sin bil.

Lär av fransmännen

Frankrike är ett land som visar vägen. Där har Renault lanserat ett konverteringskit för sina äldre bilmodeller och fransmän kan få en ersättning på 60 000 kronor för att elkonvertera sin bil. I Tyskland och även i Storbritannien sker allt fler satsningar på elkonvertering. Ur ett europeiskt perspektiv ligger Sverige på efterkälken.

Erfarenheter från dessa länder skulle kunna accelerera Sveriges arbete på bland annat följande områden.

• Erfarenheter från europeiska nationer i framkanten av elkonvertering bör kunna underlätta framtagandet av nödvändiga standarder.
• Sverige bör starta en dialog om subventioner med franska, tyska och brittiska myndigheter om hur de bäst utformas.
• Vi har ett starkt fordonskluster. Genom forskningssamarbeten med andra europeiska länder kan vi lyfta kunskapsnivån.
• Det behövs information till bilägare om de möjligheter som finns för att konvertera sin bil till eldrift är nödvändig. Även här kan europeiska erfarenheter komma oss till del.

Bilen, bränslet och beteendet

I 2030-sekretariatet fokuseras på tre frågor som samverkar för övergången till en fossilfri svensk fordonsflotta: bilen, bränslet och beteendet. Frågan om elkonvertering har stark bäring på samtliga. För att undersöka möjligheterna till en satsning på elkonvertering av svenska fossildrivna bilar är ett första steg att samla branschen och statliga myndigheter för ett rundabordssamtal i frågan.