Vi måste satsa betydligt mer på sjöfartsforskning

En hållbar svensk sjöfart handlar om klimat och miljö, men också om framtiden för en näring som omsätter 85 miljarder kronor om året och som sysselsätter 100 000 svenskar inom rederier, marintekniska företag, hamnar, myndigheter och akademi. Sjöfartssektorn är en ryggrad i AB Sverige. Om vi vill att den i framtiden ska trygga landets försörjning och ge rätt förutsättningar för exportindustrin, då måste vi satsa betydligt mer på sjöfartsforskning och innovation (FoI).

Ett uppseendeväckande underbetyg

Enligt International Transport Forum bedöms sjötransporterna öka med närmare 430 procent globalt fram till 2050, året då den internationella sjöfarten ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 50 procent jämfört med 2008. Det svenska målet är ännu tuffare – senast 2045 ska hela landets transportsektor vara fossilfri. Enligt den svenska godsstrategin ska dessutom sjöfarten bidra till att målet nås genom att ta en större andel av godstransporterna. Hur går den här ekvationen ihop?

Hittills gör den inte det. Någon överflyttning av gods till sjöfart märks knappt av och sjöfartens utsläpp av växthusgaser har inte minskat – tvärtom de har ökat. Så om vi ska gå från ord till handling, om vi tycker att klimatfrågan och svensk sjöfarts konkurrenskraft är viktigt på riktigt, ja då finns inga genvägar.

Sjöfartsnäringen i Sverige omfattar många olika aktörer, vilket givetvis är en styrka, men på sätt och vis också en svaghet.

Lösningen på ekvationen kräver och börjar med forskning och innovation. I Sverige lägger vi ungefär en tia per person och år på det när det gäller sjöfart, vilket gör oss sämst i klassen i Norden. Med tanke på att vårt land är omgivet av vatten och att 90 procent av vår import och export, som omsätter tusentals miljarder, någon gång färdas på sjön och att 30 miljoner passagerare årligen kommer till/lämnar Sverige med färja är det förstås ett uppseendeväckande underbetyg. Därför har sjöfartsnäringen samlats och tillsammans arbetat fram en nationell agenda för sjöfartsforskning och innovation – NRIA sjöfart 2021.

Strategiska satsningar och samverkan

Vi har gjort det för att det är bråttom och för att det här står ett möjlighetens fönster på glänt framför oss. Trots allt ligger Sverige internationellt sett i framkant för utvecklingen av en hållbar sjöfart – både vad gäller säkerhet, klimat och miljö. Men konkurrensen är hård och om vi ska kunna upprätthålla positionen på den internationella innovationsmarknaden och klara av att nå klimatmålen måste förutsättningar ges för samsyn och samverkan.

Det är ofta där det brister. Sjöfartsnäringen i Sverige omfattar många olika aktörer, vilket givetvis är en styrka, men på sätt och vis också en svaghet. Det leder till att sjöfartsfrågor inte behandlas som ett nationellt intresse. Kanske är också det en orsak till att riktade forskningsmedel inom det maritima området är begränsade och att forskning sker punktvis med konsekvensen att hjul ofta uppfinns på flera ställen samtidigt.

Därför behöver alla som arbetar med sjöfartsforskning och -innovation få en bättre förståelse för behov och utmaningar ur ett systemperspektiv, så att synergier kan skapas. På samma sätt behöver finansiärer, beslutsfattare och andra som skapar förutsättningar för FoI få bättre insikt i synergiernas kraft och var de kan uppstå. Det måste till strategiska satsningar och samverkan mellan näringsliv, myndigheter, akademi och institut för att vi ska få ett effektivt innovationssystem som gör svensk sjöfart konkurrenskraftig och fossilfri, och svensk marinteknisk industri ledande.

Våra förslag

I NRIA Sjöfart 2021 presenterar vi ett antal nycklar för att nå dit. Var och en är inte tillräcklig i sig, men tillsammans kan de öppna det där fönstret på vid gavel.

Vi föreslår att:

• Det inrättas program för sjöfartsforskning och -innovation som kompletterar befintliga program inom Trafikverket och Energimyndigheten.
• Den statliga finansieringen bör stegvis ökas. Vår bedömning är att en dubblering inom fem år är nödvändig. Om staten ökar sin del kommer också industrins insatser att öka genom medfinansiering.
• Det skapas en långsiktigt hållbar finansiering av sjöfartsutbildningar. Det är av yttersta vikt för Sverige att kompetensförsörjningen för sjöfarten inte går förlorad.
• Regeringen via ansvariga departement säkerställer att kunskapen om sjöfart höjs inom samtliga relevanta departement och myndigheter så att det finns utbildade och kunniga samarbetspartners för aktörerna inom sjöfartsnäringen.
• Sverige går från ord till handling och genomför förslagen om en konkurrenskraftig och fossilfri sjöfart som uttrycks i bland annat Den svenska maritima strategin och Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet.
• Att staten i sin egen verksamhet leder med exempel och ger Färjerederiets, Sjöfartsverkets och Kustbevakningens fartyg förutsättningar att vara föregångare inom omställningen till klimatneutralitet.

Vi erbjuder oss att bidra med vår kunskap och kompetens och aktivt delta och samverka för ett genomförande av samtliga förslag. Låt oss återta Sveriges position som ledande sjöfartsnation där miljö, teknik, innovation och samverkan är nycklar till framgång.