Efter Gotlandslinsen – helmuskelskinkan från Degerfors får EU-skydd

Sedan 1917 har man rökt helmuskelskinka i Degerfors socken i Västerbottens län. Och om det ska få kallas ”Vindelnrökt skinka” måste den ha rökts just där, detta efter beslut i EU-kommissionen.

Skinkan på bilden behöver inte oroa sig för att bryta mot EU:s lagstiftning.
Skinkan på bilden behöver inte oroa sig för att bryta mot EU:s lagstiftning.Foto: Mathantverkarna/Jordbruksverket
Albin Bohlin

Antalet skyddade svenska livsmedel har nästan fördubblats det senaste året och i dag är det 23 olika produkter som har någon av skyddsmärkningarna. Senast var det Gotlandslins som förärades.

Läs också

Det finns flera typer av urspungsskydd och Vindelnrökt skinka har nu fått märkningen Skyddad ursprungsbeteckning, det uppger Livsmedelsverket i ett pressmeddelande under torsdagen. Det innebär att produkten och dess råvaror måste produceras inom ett avgränsat geografiskt område.

Vindelnrökt skinka måste tillverkas av griskött från djur som är uppfödda i Sverige. Grisarnas foder ska bestå av 30 procent korn, 55 procent vete, 15 procent protein, främst baljväxter. Köttet ska sedan rökas i ungar som eldas med ved från al. Hela processen måste äga rum i Degerfors socken.

– Att Vindelnrökt skinka har fått en skyddad geografisk beteckning är positiva nyheter för producenten. Den skyddade beteckningen kan också ha betydelse lokalt och regionalt där Vindelnrökt skinka kan vara en dragare för att bygga stolthet och utveckla måltidsturismen i Västerbotten, säger Malena Bathurst, näringsutvecklare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

I sin ansökan beskriver rökeriet i Vindeln att skinkan har en ”fyllig smak med tydlig och balanserad sälta, markant något syrlig röksmak med toner från lövträd, en mild beska och en subtil, från fläskkött, kvarvarande grundsötma som bärs upp av umami”. Färgen är brun och ”varierande mellan hasselnötsskal och rostad kaffeböna”. Fetthalten är mellan 3 och 4,5 procent. 2018 fick den Vindelnrökta skinkan silver i Chark-SM.

Just nu finns flera ansökningar hos Livsmedelsverket, som hanterar ansökningarna som senare skickas till EU-kommissionen. Bland annat väntar Hjälmargös, norrländsk kaffeost, Ostkustströmming och Åkeröäpplen från Sörmland på besked. Vilken det blir som får kommissionens skyddande märke, det återstår att se.

Svenska produkter med skyddade beteckningar

Skyddad geografisk beteckning (SGB) innebär att en produkt måste vara producerad inom ett visst geografiskt område. Följande svenska produkter har märkningen SGB:

  • Bruna bönor från Öland
  • Kullings kalvdans (registrerat 2023)
  • Sveciaost
  • Skedvi bröd (registrerat 2023)
  • Skånsk spettekaka
  • Svensk aquavit
  • Svensk punsch
  • Svensk vodka
  • Sörmlands ädel (registrerat 2023)
  • Vit färsksaltad Östgötagurka (registrerat 2023)
  • Värmländskt skrädmjöl
  • Polkagrisar från Gränna

Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) innebär att både produkten och dess råvaror måste produceras inom ett avgränsat geografiskt område. Följande svenska produkter har märkningen SUB:

  • Allåkerbär från Norrland (registrerat 2023)
  • Bohusläns Blåmusslor (registrerat 2023)
  • Gotlandslins (registrerat 2024)
  • Grebbestadostron (registrerat 2023)
  • Hånnlamb
  • Kalixlöjrom
  • Upplandskubb
  • Vindelnrökt skinka (registrerat 2024)
  • Vänerlöjrom
  • Wrångebäcksost
  • Rökt Vättersik (registrerat 2023)

Garanterad traditionell specialitet (GTS) innebär att en produkt som har haft sitt namn i minst 30 år och ett specifikt recept måste användas. I dag är det endast falukorv som har märkningen GTS, hushållsost hade tidigare märkningen, men det skyddet upphörde under början av 2023.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024