Professor: Se upp för cannabis som valfläsk

Inför de förestående val som ska genomföras både inom EU och i USA har valbara kandidater lyft fram att de avser förändra narkotikapolitiken. I USA har Biden aviserat en mildare syn på cannabis och i Sverige har representanter för vissa mindre partier aviserat att i deras valmanifest ska ingå ett legaliserande av drogen.

Vad dessa valfläsk i realiteten skulle innebära borde löftesgivarna nog ha penetrerat mer innan de i all opportunism levererat dem till presumtivas väljare. Framförallt hade det varit mer tilltalande om de tagit till sig mer fakta om aktuella droger.   

Inte kunnat tillstyrka dess medicinska användning

President Biden aviserade nyligen sin avsikt att ändra nuvarande förteckning av narkotika så att marijuana flyttas ner från ”schedule 1” till ”schedule 3”. Enligt den av Drug Enforcement Administration, DEA, det amerikanska Livsmedelsverket etablerade förteckningen så skulle det innebära att från det att drogen klassats som mindre användbar och starkt beroendeframkallande till en klass där den kan anses låg eller moderat risk för beroende, det vill säga jämförbar med till exempel kodein. Detta skulle innebära en förändring som går emot expertis som påpekar att marijuana verkligen uppfyller definitionen på schedule 1 substanser på grund av toxicitet och sin höga missbrukspotential och att det amerikanska Läkemedelsverk (U.S. Food and Drug Administration, FDA) inte kunnat tillstyrka dess medicinska användning.

Det är inte okänt att vissa beståndsdelar i cannabis har medicinsk effekt, som dock kan variera från en individ till en annan, men vi har flera narkotiska läkemedel som för sitt medicinska ändamål är mycket mer effektiva än cannabis.

Legaliseringsförespråkare i Sverige pekar på att det finns medicinsk använbarhet av cannabis och hänvisar till vad som skett i Tyskland och Danmark. I Tyskland står det klart att läkarna varnar för att ändringen kommer att få drogen att uppfattas som harmlös. Klaus Reinhardt, som är ordförande för tyska läkarförbundet menar att legalisering medför att man ofarlig-förklarar en drog, som är klart beroendeframkallande och som kan leda till skador särskilt hos tonåringar och unga vuxna. I flera länder där cannabis legaliserats har man tydligt sett försämrade prestationer i skolan.

Danmark har för en del år sedan givit tillstånd att cannabis får användas i medicinskt syfte. Då framhöll dåvarande ordförande i landets läkarförening Andreas Rudkjøbing att det är bekymrande att politikerna lagstiftat sig fram till att cannabis är ett läkemedel och frångått den gängse godkännande-processen som baseras på att ett läkemedel ska ha dokumenterad effekt.

Varnar för drograttfylleri 

Det är inte okänt att vissa beståndsdelar i cannabis har medicinsk effekt, som dock kan variera från en individ till en annan, men vi har flera narkotiska läkemedel som för sitt medicinska ändamål är mycket mer effektiva än cannabis. Däribland finns till exempel Fentanyl med stor användning inom kirurgin, där den bidrar till att rädda liv. Samtidigt har den en totalt dödlig effekt vid överdosering i missbrukssammanhang.

Även om en substans kan ha medicinsk användbarhet så kan varken legalisering eller avkriminalisering eliminera skadeeffekterna. Det kunde man notera i Portugal där cannabisrelaterade psykoser mångfaldigats decenniet efter avkriminalisering. I USA har cannabisrelaterade dödsfall i trafiken kraftigt ökat i stater som legaliserat drogen. Sedan cannabis legaliserats i Tyskland varnar personal vid tullverket för risk för drograttfylleri på vägar i södra Sverige.

EU-kommissionen lägger fram förslag om att diskutera medicinsk användning av cannabis medan politiska partier i Sverige vill inte att EU ska bestämma över svensk narkotikapolitik.

Att släppa den förtöjning som cannabis och övrig narkotika har inom svenska regelverk skulle innebära att dessa skadliga substanser får plaska omkring fritt hos vår ungdomsgeneration skulle inte innebära något positivt för framtida behov vare sig det handlar om psykiskt välbefinnande, framtida kapacitet, miljö och hållbar samhällsstruktur. Något som de som tar sig fram till valurnorna den 9 juni borde ta i beaktande.