Regeringen får inte tillåta aggressioner från iranska regimen på svensk mark
Antingen agerar regeringen kraftfullt mot de hot som den islamiska regimen utgör, eller så riskerar vi att fortsatt utsättas för attacker. Det skriver Arvin Khoshnood, Irankännare och statsvetare.
Arvin Khoshnood
Irankännare och statsvetareNyligen rapporterade SVT att de två attackerna som genomfördes mot Israels ambassader i Stockholm och Köpenhamn den 1 oktober, utfördes av Foxtrotnätverket, som jobbar för den islamiska regimen i Iran. Tidigare under 2024 har Israels ambassad i Stockholm vid två tillfällen utsatts för attacker av kriminella nätverk, däribland Foxtrotnätverket, som har samarbetat med regimen i Iran.
Islamiska regimen utmanar Sverige
Den 24 september 2024 bekräftade Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen att Islamiska republiken Iran, i samband med koranbränningarna i Sverige under 2023, utförde en SMS-attack med syftet att sabotera Sveriges Natomedlemskap och skapa samhällssplittring. Attacken var dock mer än en påverkanskampanj. Genom att göra dataintrång i ett svenskt företag och skicka SMS med uppmaningar till våld mot de som bränt koranen, har islamiska regimen även begått en terrorhandling på svensk mark.
Bristen på resoluta svar från svenska regeringar har möjliggjort för regimen i Iran att bedriva omfattande underrättelseoperationer i Sverige utan större konsekvenser.
Trots dessa allvarliga underrättelseoperationer har Sveriges regering ännu inte agerat tillräckligt kraftfullt mot den islamiska regimens aggression. Bristen på resoluta svar från svenska regeringar har möjliggjort för regimen i Iran att bedriva omfattande underrättelseoperationer i Sverige utan större konsekvenser.
Sveriges säkerhet undergrävs
Här följer några exempel från de senaste åren:
2018: En norsk-iransk agent grips på Landvetter flygplats för att ha planerat ett terrordåd mot exiliranier i Danmark.
2019: En svensk-irakisk medborgare grips och döms för att ha spionerat på exiliranier.
2020: En körkortsapp på farsi, utvecklad under Trafikverkets täckmantel, avslöjas vara ett verktyg för regimens spionage mot exiliranier. Samma år häktas även två personer i Sverige, misstänkta för att ha planerat terrordåd mot Förenade Arabemiratens intressen i Afrika på uppdrag av regimen.
2021: Två agenter tillhörande islamiska revolutionsgardet grips för att ha planerat terrordåd mot svenska judar.
2022: Regimen griper EU-diplomaten Johan Floderus i Iran för att utpressa Sverige. Regimens gisslandiplomati syftade till att få den, av Sverige folkrättsdömde Hamid Noury, utväxlad med Floderus.
Dessa incidenter är en del av ett systematiskt arbete där islamiska regimen undergräver Sveriges nationella säkerhet. Listan ovan kan göras ännu längre och dras tillbaka till regimens terroroperationer i Sverige under 1990-talet.
Tolerera inte Irans aggressioner
Sveriges regering står nu inför ett avgörande vägskäl. Antingen agerar regeringen kraftfullt mot de hot som den islamiska regimen utgör, eller så riskerar vi att fortsatt utsättas för attacker. För att säkerställa nationens säkerhet och skicka ett tydligt budskap om att främmande staters aggressioner inte tolereras, måste regeringen omedelbart vidta följande åtgärder:
• Stäng Islamiska republiken Irans ambassad i Stockholm. Islamiska regimens ambassader och diplomater används frekvent för spionage och terrorism.
• Stäng regimens moské och islamiska centra i Stockholm. Religiösa institutioner används ofta för att sprida regimens ideologi. Islamiska centret i Hamburg, som tyska myndigheter stängde i juli, är exempel på detta.
• Lista islamiska revolutionsgardet (IRGC) som en terroristorganisation inom EU. Det spelar en avgörande roll i regimens globala underrättelseoperationer, inklusive terrorism.
• Inför ökade handelssanktioner mot regimen i Iran. För att minska regimens resurser att bedriva operationer på svensk och europeisk mark, måste hårdare handelssanktioner införas.