Minister öppnar för nya regler om extraundervisning

Regeringen jobbar på många fronter för att försöka minska lärarbristen. På fredag presenterar regeringens utredare, kommunalrådet i Botkyrka kommun, Ebba Östlin, snabbutredningen om hur skolan ska kunna ta emot fler nyanlända.

En del i utredningen, som presenteras senare i vår, handlar om att låta studenter på de reguljära lärarutbildningarna arbeta på helger och kvällar med nyanlända. Flera kommuner har börjat med detta på försök. Och i direktiven till utredningen står det att det inte finns något i skollagen som hindrar kommunerna.

– Man har redan börjat ett arbete ute hos huvudmännen. Det försöker vi ta med i utredningen. Det ligger i utredarens uppdrag, sade Helene Hellmark Knutsson nyligen till Altinget.  

Hellmark Knutsson är öppnar för nya regler som ska underlätta för studenter att undervisa nyanlända.

– Det kan vara något som ytterligare behöver understödjas.

Men hon gillar att kommuner redan har gått före.

– Vi ser det som positivt att huvudmännen tar egna initiativ och visar vad som är möjligt.

En annan sak som utredningen tittar på är hur man kan förmå pensionerade lärare att undervisa i större utsträckning.

Riksdagen beslutade om ämneslärare

I vissa ämnen är lärarbristen extra allvarlig. Det gäller bland andra biologi, fysik, kemi, teknik och moderna språk. Det finns flera högskoleutbildningar som ger ämneskunskaper som motsvarar det som krävs för att få undervisa i ett ämne i skolan, men som saknar övriga delar i lärarutbildningen och därmed är studenterna inte behöriga att bedriva undervisning. Idag kan dessa studenter gå en kompletterande pedagogisk utbildning för att få lärarbehörighet och legitimation.

Riksdagen beslutade på onsdagen att de som går denna utbildning ska kunna jobba som lärare parallellt med sina studier. Till att börja med blir det som försöksverksamhet. Lärarna som är med i det försöket blir alltså undantagna kraven på behörighet och legitimation.

SD hade velat gå längre

Sverigedemokraterna hade velat ha permanenta regler. Robert Stenkvist anser att det generellt är bra med krav på lärarlegitimation men att systemet inte får vara för stelt.

– Kraven har gått för långt med tanke på dagens situation. Det står mellan regeringens liggande förslag eller vikarier utan behörighet alls, sade han när ärendet debatterades i riksdagen.

Stenkvist lyfte fram att lärarbristen kan öka ytterligare och att det hade varit bättre om riksdagen bestämt att förändringen skulle gälla alla ämnen och på permanent basis.

– Detta är ett av regeringens förslag att kapa alternativa vägar in i yrket, sade Gunilla Svantorp (S).

Hon tycker att det är viktigt att se hur det fungerar och att det därför ska vara en försöksverksamhet.

M: Regeringen gör för lite

Även Moderaterna röstade för förslaget. Men Michael Svensson anser att regeringen gör för lite. 

– Vi tycker att det positivt. Men lärarlegitimation får inte tas bort eller holkas ur mer. Nu har det kommit 35 000 ensamkommande. Det ställer helt nya krav på det svenska skolsystemet. Men förslagen lyser med sin frånvaro, sade Michael Svensson (M).

Senare i vår väntas regeringen komma med en proposition till riskdagen om särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med examen på forskarnivå. Förslag presenterades i samband med regeringens budgetproposition i höstas. Utbildningen är tänkt att riktas mot personer med ämneskunskaper relevanta för undervisning i matematik, biologi, fysik, kemi eller teknik. För att utbildningen ska bli attraktiv har regeringen avsatt ett tillfälligt utbildningsbidrag till studenter som genomgår utbildningen.

Därtill pågår en allmän utbyggnad av lärarutbildningen.