Energi- och klimatrådgivningen kan försämras om myndighetens förslag går igenom

I början av september redovisade Energimyndigheten sitt regeringsuppdrag om att utveckla energi- och klimatrådgivningen. Energimyndigheten föreslår att dela upp energi- och klimatrådgivningen mellan en nationell och kommunal nivå.

Energimyndighetens förslag innebär att alla 10 000 – 20 000 årligen inkommande rådgivningssamtal ska hanteras nationellt, vilket i praktiken skulle ta ifrån kommunernas lokala energi- och klimatrådgivare deras huvuduppdrag.

Förändringen motiveras med effektivisering och en mer jämlik rådgivning över hela landet, vilket är lovvärt, men samtidigt går den lokala kunskapen förlorad.

Sveriges energiomställning är för viktig för att påverkas av förändringar som riskerar att försämra effektiviteten i omställningen.

Förslaget ska finansieras genom att den samordningsroll, kallad regional utvecklingsledare, som i dag finns på regional nivå hos de offentligt ägda energikontoren tas bort.

Samordningsrollen har i decennier varit en viktig länk mellan den nationella strategin och de lokala energi- och klimatrådgivarna. Energikontoren har genom sitt opartiska, icke-vinstdrivande arbete utvecklat projekt och insatser som stärker den kommunala rådgivningen.

Därtill har den regionala nivån kunnat stötta kommunerna med samordning, introduktion av nya rådgivare och kompetenshöjande insatser, något som den nationella nivån inte kommer att kunna göra.

Vi är djupt oroade

Vi på Energikontoren Sverige är djupt oroade över Energimyndighetens förslag. Sveriges energiomställning är för viktig för att påverkas av förändringar som riskerar att försämra effektiviteten i omställningen. I ett land som Sverige, med stora skillnader i de regionala förutsättningarna, riskerar vi att med förslaget förlora lokal expertis och den närhet till behovsägarna som är avgörande för att klara av våra klimat- och energimål.

Förändringen hotar inte bara att sänka kvaliteten och individanpassningen i rådgivningen, utan också att minska antalet platsbesök. Att rådgivningen hjälper hushåll och företag att minska sin energiförbrukning, bidrar inte bara till nå dessa mål utan leder också till sänkta energikostnader. Vilket för många kan ha stor ekonomisk betydelse i tider av stigande energipriser.

Vi är också oroade över att förslaget skulle kunna innebära minskad trygghet i rådgivarrollen och leda till ett utbrett kompetenstapp då lokala energi- och klimatrådgivare väljer att lämna sina uppdrag.

Utredningen som Energimyndigheten har gjort syftar till att säkerställa att Sverige uppfyller kraven i direktiven energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).

Det är givetvis viktigt att vi fångar upp nya EU-krav inom energi- och klimatrådgivningen, men då utan att vi skapar ett system där kommunerna lämnas ensamma. Vi ser att risken är stor att kommunerna inte kommer att kunna leva upp till EU-direktiven, då de inte längre har samma möjlighet att samverka med varandra via den regionala nivån.

Dessutom är vi oroade för att vissa kommuner inte kommer att söka stödet för energi- och klimatrådgivning, vilket skulle ge en ojämlik tillgång till rådgivning i landet.

Agera innan det är för sent

Vi uppmanar därför Sveriges beslutsfattare att agera innan det är för sent och se till att vi inte förlorar farten och förtroendet i omställningen.

Att ta bort de regionala utvecklingsledarna, och därmed hela den regionala nivån, skulle underminera en av de mest framgångsrika delarna av vår energi- och klimatrådgivning. Vi föreslår i stället att den regionala stödfunktionen förstärks och utvecklas så att samverkan med de resurser som redan finns förbättras.

Energikontoren har en utpekad roll att bidra i energiomställningen och vi vill därför gärna fortsätta att vara en del av detta viktiga rådgivningssystem.

Sveriges energiomställning är inte bara en fråga om teknik och strategi – det handlar om att skapa förtroende och engagemang hos invånare och företag. Om Energimyndighetens förslag genomförs, kommer vi att förlora den närhet och det förtroende som byggts upp under årtionden. Vi anser att det är ett pris vi inte har råd att betala.