Jernkontoret: Lärosätenas vilja att samverka borde påverka basanslaget

Vill bidra

Vi menar att detta är fel. Det måste vara möjligt att väga in fler meriter för akademiska tjänster, så att forskare kan samverka med omgivningen utan att riskera karriären, och så att även personer utanför akademin kan söka sig dit.

Utvärderingar av svensk forskning visar att det är samverkansforskningen som ger de allra bästa resultaten.

Trots allt finns två tredjedelar av alla forskare i Sverige utanför akademin. I båda fallen av rörlighet skulle både universiteten och samhället berikas.

Bara stålindustrin har mer än ett dussin adjungerade professorer vid lärosäten runt om i Sverige, och de handleder var och en i snitt två doktorander parallellt. Det visar att industrins forskare både vill och kan bidra, bara de får chansen.

Dålig matchning

I dag har Sverige en unik kombination av hög arbetslöshet och många lediga jobb. Varken företag eller offentlig sektor kan hitta personer med rätt utbildning för de lediga jobben, samtidigt som vissa grupper högskoleutbildade har så låg arbetsmarknadsetablering som 40 procent.

Viktiga svenska näringar har svårt att hitta relevant grundforskning på svenska lärosäten, vilket gör att de tvingas flytta forskning och utveckling utomlands. Denna dåliga matchning måste rättas till.

Unga människor måste få vettiga jobb när de lagt lång tid och tagit stora lån för att skaffa sig en utbildning, och våra företag måste ha förutsättningar att leda forskning och utveckling i och från Sverige.

Bäst resultat

För att vara tydliga: Vi menar inte att ”politiska och ekonomiska intressen” ska styra forskarnas arbete. Forskningens metoder och resultat ska endast styras av forskarna själva.

Däremot tycker vi att lärosätenas vilja och förmåga att samverka med det omgivande samhället ska spela roll för hur stort basanslag de får. I dag styrs basanslaget av hur forskarnas arbete publiceras och citeras.

Vi menar att det även ska spela roll hur väl forskarna samverkar med det omgivande samhället, till exempel i vilken utsträckning de deltar i samverkansforskning av den typ som SSF, MISTRA, KK-stiftelsen, Energimyndigheten och Vinnova finansierar.

Utvärderingar av svensk forskning visar att det är samverkansforskningen som ger de allra bästa resultaten. Så ja, en reform i den riktningen vore en vinst för alla parter.