Debatt

Nya utbildningsformen riskerar att misslyckas

Framtidens arbetsmarknad är osäker – men spännande. Därför måste en ny yrkesutbildning vara anpassad för en ständigt utvecklande arbetsmarknad. För annars riskerar satsningen att misslyckas. Det skriver Sima Valizadeh, doktor i materialfysik, teknologi och strategirådgivare.

”Utbildningen bör vara modulär och anpassningsbar, så att personer som redan har en utbildning men behöver komplettera med kortare kurser får möjlighet att skaffa sig nya färdigheter och meriter när de behöver det”, skriver debattören. 
”Utbildningen bör vara modulär och anpassningsbar, så att personer som redan har en utbildning men behöver komplettera med kortare kurser får möjlighet att skaffa sig nya färdigheter och meriter när de behöver det”, skriver debattören. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Josefine Larsson och Mats Andersson lyfte i sin debattartikel i Altinget den 20 augusti fram viktiga frågor kring förslaget till en ny yrkesutbildning och hur det missar målet. Utifrån min egen erfarenhet inom industrin och mitt engagemang i frågor som rör kompetensförsörjning och yrkesutbildning för vuxna, vill jag belysa ytterligare några aspekter som jag anser behöver beaktas.

Läs också

Ständigt tillstånd av förändring 

Den globala arbetskraften befinner sig i ett ständigt tillstånd av förändring, vilket kräver kontinuerlig anpassning på grund av snabba framsteg inom teknologi, globalisering och sociala trender.

För att lyckas i denna dynamiska och osäkra miljö måste arbetstagare ständigt uppdatera sina färdigheter och kompetenser för att anpassa sig till nya arbetsformer.

Denna förändringstakt har tvingat både företag och arbetstagare att utvärdera och anpassa sina sätt att arbeta. Enligt World Economic Forum's Future of Jobs Report 2023 förväntas införandet av automation och digitalisering leda till en nettoförlust på 85 miljoner jobb fram till 2025. Samtidigt skapas en efterfrågan på 97 miljoner nya roller som kräver andra färdigheter och kompetenser, såsom dataanalys, artificiell intelligens, molnbaserad databehandling och grön ekonomi.

För att lyckas i denna dynamiska och osäkra miljö måste arbetstagare ständigt uppdatera sina färdigheter och kompetenser för att anpassa sig till nya arbetsformer. Samtidigt ökar arbetslösheten kraftigt, medan många rekryteringsförsök misslyckas. För att stödja denna process och förbereda arbetskraften för framtidens arbetsmarknad har Sverige infört en utbildningsform kallad yrkesvux. Enligt IF Metall och Teknikföretagen har dock denna utbildningsform missat målet, eftersom industrins utbildningar inte har fått de resurser som krävs.

Osäker men spännande framtid 

I denna snabbt föränderliga landskap är det avgörande att vårt utbildningssystem effektivt förbereder arbetskraften för de nya krav som uppstår. Larsson och Andersson föreslagna yrkesutbildningen adresserar inte dessa krav.

För att säkerställa att yrkesvux och andra utbildningsformer verkligen möter framtidens behov måste vi överväga både de tekniska och mjuka färdigheter som kommer att vara centrala för att navigera och lyckas på den framtida arbetsmarknaden.

Att införa en ny utbildningsform inom yrkesvux löser inte automatiskt de befintliga bristerna i systemet. Den kommunala vuxenutbildningen har dessutom brister och erbjuder ofta endast ett traditionellt utbildningsutbud. Kursinnehåll och pedagogik behöver utvecklas, och om lärarna saknar den kompetens som krävs för att utbilda sig inom de nya teknologier och metoder som efterfrågas på arbetsmarknaden, kommer problemen att kvarstå.

Kvaliteten på utbildningen är också avgörande. Utbildningen bör vara modulär och anpassningsbar, så att personer som redan har en utbildning men behöver komplettera med kortare kurser får möjlighet att skaffa sig nya färdigheter och meriter när de behöver det. Utbildningen bör även uppmuntra nyfikenhet och kreativitet, och inspirera elever att utforska nya ämnen och områden som intresserar dem.

Framtidens arbetsmarknad är osäker men också spännande.

Utbildningen måste vara flexibel 

Den kommer inte bara att kräva tekniska färdigheter utan även mjuka färdigheter som är avgörande för mänsklig interaktion och problemlösning. Utbildningen bör därför fokusera på att utveckla dessa framtida färdigheter, såsom kommunikation, samarbete, kritiskt tänkande, kreativitet, innovation, ledarskap, empati och etik.

Om utbildningen inte flexibelt anpassas efter dessa behov, eller om samarbetet med branscherna inte förbättras, riskerar den nya utbildningsformen att misslyckas med att förbereda studenterna för framtidens verkliga jobb.  


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024