"Sätt psykisk hälsa på schemat"

Louise Aronsson
Verksamhetsledare, föreningen Tilia
Lucas Henriksson
Förbundssekreterare, Grön ungdom

Vi som är unga nu är generationen som arbetar för öppenhet för psykiska hälsa. Generationen som talar öppet och modigt om vårt mående, som avdramatiserar det dåliga måendet utan att normalisera det och som bryter skam och tabu kring psykisk ohälsa. Men också generationen som nyanserar samtalen till det vi alla kan känna igen oss i, så som prestationsångest, ensamhet och framtidsoro, för alla bär ju på något. 

Ett förslag vi upprepade gånger tagit upp är att en ska lära sig om psykisk hälsa i skolan. Hittills har 22 organisationer skrivit på detta samt att en namninsamling givit 24 000 underskrifter på förslaget.

Ge inte bara medel

Vi behöver också fler vuxna i ungas närhet som är beredda att lyssna på unga och ta deras problem på allvar.

Louise Aronsson och Lucas Henriksson
Tilia och Grön ungdom

Förra veckan konstaterades det av Folkhälsomyndigheten, som gjort en ny genomgång av vetenskapliga studier att "Elever som lär sig om psykisk hälsa mår bättre."

Vi behöver nu också politiker som vågar satsa på det vi unga själva föreslår för att få en chans att må bättre. Vi önskar modiga och handlingskraftiga politiker, som vågar satsa på långsiktiga och hållbara förändringar av både förebyggande och främjande karaktär för vår psykiska hälsa.

I höstbudgeten, som nu beslutats om av riksdagen, satsar regeringen de kommande tre åren 300 miljoner, totalt nästan en miljard kronor, på att korta köerna till och förbättra vården hos barn- och ungdomspsykiatrin. Till det har det lovats satsningar för att bland annat stärka elevhälsan och anställa mer personal i vårdkedjan.

Det är bra och nödvändiga satsningar. Men politiken behöver förstå att psykisk (o)hälsa hos unga är utmaning där hela samhället behöver mobiliseras, inte bara ge medel till vårdande insatser.

Flera insatser samtidigt

Det vi önskar är att de politiska lösningarna genomsyras av olika satsningar samtidigt, av både direkt stödjande men också förebyggande karaktär.

Men det räcker inte där, vi behöver också förändra det samhälle som påverkar vår hälsa negativt. Ett exempel på detta är skolstressen som uppstått ur ett dysfunktionellt skolsystem. Detta går inte att behandla bort på individnivå.

Vi behöver också fler vuxna i ungas närhet som är beredda att lyssna på unga och ta deras problem på allvar. Vi behöver göra allt detta samtidigt för att på riktigt skapa en förändring som gynnar en hel generation unga och allas vår hälsa.

Psykisk hälsa på schemat

De satsningar som görs behöver också vara långsiktiga och svara på behov som unga faktiskt har. Vi önskar att regeringen visar vägen och ger det förebyggande arbetet en större tyngd. Vi vet att det inte är politiskt sexigt, vi vet att det inte utåt och medialt ses som handlingskraftigt. Men för oss handlar politiken inte om hur den ser ut, utan om hur den påverkar vår hälsa.

En förebyggande åtgärd vi vill se är psykisk hälsa på skolschemat i grundskolan- och gymnasiet. Dels för att öka kunskapen om vår psykiska hälsa och få verktyg i att stärka och ta hand om vår psykiska hälsa, men också vetskapen om psykisk ohälsa och hur en kan söka stöd om behov uppstår. Precis som vi får kunskap om vår fysiska hälsa. 

Våga satsa

Vi unga är generationen som förändrar synen på psykisk (o)hälsa, som skapar öppenhet, men vi kan inte göra hela jobbet själva. Vi önskar fler förslag som gör gott för vår generations psykiska hälsa, även om de inte ger stora rubriker.

Tillsammans kan vi skapa ett allt mer välmående samhälle. En mycket god start vore om skolan, precis som vi och Folkhälsomyndigheten menar, lär elever om hur psykisk hälsa kan hanteras. Det har nu också visat sig minska inåtvända psykiska problem. Blir år 2020 året då ni politiker vågar satsa på det vi unga önskar?