Därför kommer Sverige avkriminalisera narkotika

Är svenska politiker äntligen på väg att inse att den repressiva narkotikapolitiken har nått vägs ände? Kanske inte nu och kanske inte i närtid, men på sikt blir det svårt att hålla fast vid nuvarande linje. En sådan stor förändring sker dock inte över en natt. 

Även om de mest dramatiska omsvängningarna tenderar att bli mest minnesvärda – som Socialdemokraternas lappkast i fråga om ett svenskt Nato-medlemskap – är det vanligare med små steg. Inte sällan med en testballong som framförs av en vice gruppledare, eller en antydan om en ”ny politisk verklighet”. 

För fjärde året i rad minskar antalet narkotikarelaterade dödsfall

Så lär det gå till när riksdagspartierna en efter en kommer att överge den förda narkotikapolitiken. I Sverige pekar det mesta fortfarande på att en av västvärldens mest repressiva narkotikalagar kommer att bli ännu tuffare innan det vänder. Det kostar människoliv. Med hundratals svenskar som årligen mister livet till följd av en överdos har Sverige en av Europas högsta narkotikadödlighet. Den misslyckade lagstiftningen leder till att betydligt fler dör till följd av överdoser än trafikolyckor.

Positivt med skadebränsande insatser

Därför är de senaste årens framväxt av skadebegränsande insatser särskilt positivt. Nyligen presenterade Folkhälsomyndigheten siffror som pekar på att förändringen har fått genomslag. För fjärde året i rad minskar antalet narkotikarelaterade dödsfall. De har pekat ut två möjliga orsaker till den minskade narkotikadödligheten: fler sprututbyten och att läkemedlet Naloxon har blivit mer tillgängligt.

Resan till färre dödsfall, och inte minst acceptansen för insatserna, har däremot inte gått snabbt. Så tidigt som 2006 röstade riksdagen ja till att regionerna ska få bedriva sprututbytesverksamhet. Det hindrade inte kommunpolitiker från att lägga veto. Trots evidens om att tillgång till rena sprutor räddar liv och minskar risken för smittsamma sjukdomar, ansåg politikerna länge att tillgången till sprutor bara skulle ge en signal att missbruk accepteras. Drygt ett decennium senare avskaffades möjligheten för kommuner att förhindra verksamheten. Spola fram till i sommar då samtliga 21 regioner kommer ha ett sprututbytesprogram.

Även när det gäller Naloxon har utvecklingen inte gått särskilt snabbt, men åt rätt håll. Läkemedlet fungerar som ett motgift och kan sätta stopp för en pågående överdos av opioder. Medan en rad länder länge har erbjudit Naloxon till narkomaner och närstående, blev ämnet tillgängligt i Sverige först 2018. I höstas presenterades narkotikautredningens delbetänkande ”Naloxon kan rädda liv”, en utredning som intar en viktig ställning för en ökad tillgänglighet av motgiftet.

Det finns skäl för optimism

På det stora hela innebär skiftet i synen på sprututbyten och Naloxon skäl för optimism. Insatserna har visserligen dröjt och skalats upp i en långsam takt. Men viktigare än så är att moralistiska argument som har baserats på en magkänsla om vad som ”skickar fel signaler” har fått stå åt sidan. I stället har en mer medmänsklig politik vunnit mark, och därmed räddat liv.

Det som utmärker länder med en framgångsrik narkotikapolitik, sett till få narkotikarelaterade dödsfall och en effektiv resursanvändning, är att de har gått från att fokusera på straff till att fokusera på vård. Det sistnämnda är snart på plats, och så småningom kommer beprövad erfarenhet dessutom vinna mark när det handlar om strafflagstiftningen. Trots att det kommer att ske ett ängsligt myrsteg i taget.