KD: Genom EU kan vi förbättra svensk vård

Många av de utmaningar som svensk hälso- och sjukvård brottas med är också märkbara i flera andra europeiska länder. Exempelvis långa vårdköer, bristande tillgänglighet, brist på sjukvårdspersonal och en specialistvård som inte räcker till.

Givetvis ska EU inte lägga sig i svensk hälso- och sjukvård. Men behovet av samarbete är stort, det har inte minst covid-19-pandemin visat. Covid-19-pandemin visade på EU:s styrka när medlemsländerna gemensamt agerar vid hälsokriser, inte minst genom upphandlingen av vaccin. Det finns goda skäl att dra lärdomar från pandemihanteringen.

Kristdemokraterna menar att det finns sjukvårdspolitiska frågor där EU-samarbete faktiskt är en fördel:

• Cancerbekämpning. EU:s cancerplan från 2021 är i grunden något vi kristdemokrater välkomnar. Inom EU dör 1,3 miljoner människor varje år i cancer och till 2035 beräknas antalet öka med 24 procent om vi inte gör aktiva satsningar. Det är, särskilt ur just cancerperspektivet, viktigt att hälsoaspekterna är vägledande i regleringen av produkter på den inre marknaden, som exempelvis skadliga hormonstörande ämnen i leksaker. I den kommande revideringen av EU:s tobakslagstiftning kan EU dra lärdomar från Sverige, som har Europas lägsta andel rökare.
• Patientrörlighet och utbyte av hälsodata. EU-medborgare kan söka vård i annat EU-land och på vissa villkor få kostnader täckta av respektive lands försäkringskassa. Ökad patientrörlighet mellan medlemsstaterna behövs för att öka tillgängligheten till specialistvård och korta vårdköerna. Även fördjupat kunskaps- och informationsutbyte kring svåra sjukdomar och diagnoser, liksom utökat utbyte av hälsodata behöver utvecklas.

  Ökad patientrörlighet mellan medlemsstaterna behövs för att öka tillgängligheten till specialistvård och korta vårdköerna. 

• Motverka antibiotikaresistens. Bekämpningen av antibiotikaresistens är en viktig fråga som Kristdemokraterna drivit på under en längre tid. Det krävs ett ökat samarbete då problemen är gränsöverskridande och orsakar både lidande och död. Antibiotikaresistens är ett av de allvarligaste hoten mot den globala folkhälsan. De antagna rådsrekommendationerna och EU-målen till 2030, med målet att minska antibiotikaanvändningen till människor och djur, var ett bra första steg, som bör följas upp med bindande gemensam lagstiftning.
• Förbättrad läkemedelslagstiftning. Europa behöver enklare men säkra godkännandeförfaranden av nya läkemedel. Det finns en uppenbar anknytning till konkurrenskraft. För Sverige är läkemedelsbranschen viktig. Att framtidens läkemedel utvecklas och produceras i Europa är ingen självklarhet. Den intellektuella äganderätten är central för att stimulera innovation och framtagande av nya läkemedel som förbättrar patienters liv.
• Satsningar på Life Science. Förutom att det skulle förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen är det också en viktig tillväxtsektor. Inom Life Science möts läkemedelsindustri, akademi, sjukvård och patientföreningar, vilket leder till utveckling av diagnostik, nya precisionsmediciner och behandlingsmetoder. Politiken i EU påverkar utvecklingen inom life science branschen, vilken är betydelsefull för Sverige.
• Ökad forskning och utveckling. När vi utbyter erfarenheter och forskningsrön mellan våra länder kan vi snabbare utveckla behandlingsmetoder till gagn för patienter. Detta ska vi fortsätta att främja inom EU.

Det finns många frågor inom hälsoområdet där vi kan och bör samarbeta i EU för att skapa en bättre vård för alla. Men allt ska inte till förhandlingsrummen i Bryssel. Utgångspunkten är att sjukvårdspolitiska beslut bäst hanteras utifrån nationella förutsättningar av medlemsländerna själva.