När ska företag som säljer alkohol, tobak och snabbmat ta ansvar för folkhälsan?

I dagarna samlades världsledare för FN-möten om framtiden. Vi vill påminna om en ödesfråga dessa dagar, som är ett globalt hot mot folkhälsan med ett tydligt orsakssamband.

Diskutera industrins ansvar

Industrierna kammar hem stora vinster samtidigt som samhället får bära den ekonomiska bördan som följer i spåren av deras produkter och verksamheter. Därför är det dags att diskutera hur industrin ska ta sitt ansvar och hur vi genom internationellt samarbete kan skapa en mer hållbar samhällsutveckling.

För att sätta problemet i perspektiv, låt oss titta på uppskattade vinster för några centrala industrier under 2023:

• Tobaksindustrin: globala vinster på cirka 50 miljarder dollar.
• Alkoholindustrin: globala vinster kring 65 miljarder dollar.
• Fossilindustrin: rekordvinster på över 200 miljarder dollar enbart för det största oljebolaget Saudi Aramco.
• Vapenindustrin: globala vinster på omkring 40 miljarder dollar.
• Mat- och restaurangindustrin (processad mat och snabbmat): vinster kring 150 miljarder dollar.

Industrins vinster står i stark kontrast till de kostnader som de, både direkt och indirekt, orsakar i form av hälso- och miljöproblem. Enligt WHO kostar tobaksrelaterade sjukdomar samhället globalt över 1400 miljarder dollar årligen och orsakar 8 miljoner dödsfall globalt. Alkoholindustrin bidrar med 4,7 procent av de globala dödsfallen och alkoholmissbruk beräknas kosta över 250 miljarder dollar, bara i USA.

Fossilindustrin försämrar folkhälsan

Klimatförändringarna, där fossilindustrin bär ett enormt ansvar, förväntas kosta världsekonomin tusentals miljarder dollar under de kommande decennierna i form av både extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald, föroreningar av luft, vatten och mark, och ökad risk för spridning av infektionssjukdomar. Samtidigt åtnjuter oljeindustrin globalt subventioner motsvarande 7 000 miljarder dollar (IMF, 2022).

Industrierna kammar hem stora vinster samtidigt som samhället får bära den ekonomiska bördan som följer i spåren av deras produkter och verksamheter.

I en rapport från ”World Obesity” 2023 beräknas fetma och relaterade sjukdomar belasta den globala ekonomin med över 4000 miljarder dollar per år fram till 2035.

Medan höginkomstländer ofta har resurser att hantera vissa av dessa problem, bär låg- och mellaninkomstländer en oproportionerligt stor och orättvis börda av de negativa konsekvenserna.

Hur ska industrin vara med och betala notan för ohälsa? Det behövs någon form av global styrning som kan erbjuda en väg framåt. Genom att skapa gemensamma standarder och mål kan vi adressera de gränsöverskridande problemen på ett mer effektivt sätt.

Etablera global fond för folkhälsa

FN skulle här kunna spela en viktig roll, genom att förhandla fram globala överenskommelser med till exempel IMF som ekonomisk expertis att övervaka implementeringen medan Världsbanken skulle kunna hantera fonden. Andra möjliga aktörer inkluderar till exempel G20, eller varför inte en ny specialiserad internationell organisation?

Vi föreslår att det etableras en global fond för folkhälsa finansierad genom beskattning av skadliga industrier. Använd medlen för att stödja hälsofrämjande och skyddande insatser världen över.

Det behöver skapas internationella ramverk med tydliga, bindande regleringar gällande hälsoskadliga industriers ”practices and products” och skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande av företag gentemot folkhälsa och miljö.

Det måste även inrättas ett oberoende globalt övervakningsorgan med ett tydligt mandat att följa upp, utkräva ansvar och utfärda rekommendationer till länders regeringar.

Industrin måste vara med och betala för den globala ohälsan.