KD: Lärare i fokus när vi bygger långsiktigt hållbar skolpolitik
DEBATT. Yrkesskickliga lärare är den viktigaste förutsättningen för att lära. Kristdemokraterna satsar 260 miljoner kronor per år i vår alternativbudget för att snabbt ge eleverna större tillgång till behöriga lärare, skriver Gudrun Brunegård och Pia Steensland (KD).
Gudrun Brunegård (KD)
Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson
Pia Steensland (KD)
Riksdagsledamot och talesperson för forskning och högre utbildning
Under flera decennier har svensk skola genomgått flera stora förändringar. Syftet har säkert varit gott men Kristdemokraterna anser att skolan har haft nog av stora reformer. Vårt recept är ett annat: Fokusera på skolans uppdrag och rigga organisationen för att klara av det.
Höga ambitioner och stora problem
Syftet med utbildningssystemet är att förmedla kunskap, värden och värderingar, som ger eleverna förutsättningar att efter sin förmåga utvecklas till ”aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” (Skollagen 4 §).
Trots höga ambitioner brottas skolan med stora problem. En fjärdedel av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Nästan var sjätte elev saknar behörighet till gymnasiet.
Den viktigaste faktorn
Hur vill vi då lösa den gordiska knuten? Nya reformer, som med ett alexanderhugg utplånar alla problem? Nej, skolan behöver arbetsro.
Gudrun Brunegård och Pia Steensland
Kristdemokraterna
Skickliga pedagoger är den viktigaste faktorn för elevens lärande. Dessvärre får elever i Sverige mindre lärarledd undervisningstid än i andra OECD-länder. Den alarmerande lärarbristen medför att en stor andel av undervisningen ges av obehöriga. Samtidigt är pedagogerna nedtyngda av kringuppgifter utan direkt koppling till undervisningen. I många fall brister också ledning och styrning och många lärare upplever att de saknar befogenheter för att säkerställa ordning och studiero.
Den pressade situationen i skolan har bidragit till att många lärare har lämnat yrket. Därtill har det länge varit svårt att fylla platserna på lärarutbildningarna. Många har antagits till lärarutbildning som sistahandsval, trots otillräckliga kunskaper från gymnasiet, med avhopp som följd.
Skolan behöver arbetsro
Hur vill vi då lösa den gordiska knuten? Nya reformer, som med ett alexanderhugg utplånar alla problem?
Nej, skolan behöver arbetsro. Därför avstår vi exempelvis från att föreslå ett förstatligande rakt av. Vi vill dock gärna se att man utreder möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering.
Yrkesskickliga lärare är det absolut viktigaste för att ge eleverna bästa tänkbara förutsättningar att lära. Vi ser med glädje att antalet ansökningar till lärarutbildningarna har ökat och att lärare som tidigare lämnat yrket nu återvänder. Men mer måste göras för att ännu fler ska söka sig till yrket och för att kompetensförsörjningen långsiktigt ska säkras och lärarnas kompetensutveckling ska stärkas.
Säkra tillgång till behöriga
Kristdemokraterna satsar 260 miljoner kronor per år i vår alternativbudget på följande åtgärder, för att snabbt ge eleverna större tillgång till behöriga lärare:
- Fler platser för akademiker med ämnesbehörighet som behöver kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för legitimation.
- Möjlighet för arbetsgivaren att ge obehöriga lärare förutsättningar att på deltid med lön komplettera sina examina för att bli legitimerade.
- Möjlighet att avlasta lärares administrativa arbetsuppgifter för att kunna fokusera på undervisningen.
Förbättrar på riktigt
Internationella studier visar på värdet av pedagogisk utveckling och fortbildning. Kristdemokraterna vill därför stärka det pedagogiska ledarskapet genom handledning till nya skolledare och lagstadgad rätt till regelbunden fortbildning för legitimerad personal.
Vi vill också göra det möjligt för forskare med ämneskunskap och pedagogisk behörighet att inneha kombinationsanställning vid ett universitet eller högskola och en gymnasieskola. Det skulle inte bara bidra till att minska lärarbristen utan även stärka kopplingen mellan gymnasiet, högre utbildning och forskning.
Detta är viktiga reformer som skulle bidra till att utveckla skolan och förbättra elevernas resultat och som vi hoppas kan nå bred politisk enighet.