Makten finns på årsmötena

Känslig debatt. Högt tonläge. Få nyanser. Så beskrivs ofta diskussionerna om den så kallade 51-procentsregeln, som fastställer medlemmarnas rösträttsmajoritet i landets idrottsföreningar. Frågan har återaktualiserats efter en intervju med BK Häckens sportchef Martin Ericsson.

I Göteborgs-Posten menar Ericsson att svensk fotboll behöver utveckla sin modell för att bli mer ekonomiskt konkurrenskraftig. Hur får vi inte veta. Det är ”svårt att gå in i detalj”, säger Ericsson när han får en fråga om 51-procentsregeln ska ändras, men sportchefen betonar att han vill ha en öppen diskussion om framtiden för svensk fotboll. För en utomstående kan intervjun ses som harmlös, men den berör djupgående frågor om vad fotbollen är och bör vara.

Reaktionen från aktiva Häcken-supportrars kanaler och organisationer blev tydlig. På den officiella supporterklubben Getingarnas webbplats kritiseras att Martin Ericsson för andra gången (första här) uttalat sig minst sagt vagt om ägarstrukturen i svensk fotboll. Grupperna som skrivit under menar att det finns två verkligheter i svensk fotboll, där den ena delen ”rör sig där pengarna är och som blickar ut mot andra länder där gräset framstår som lite grönare.”

Konflikten är verklig

Den andra verkligheten handlar om en ekonomiskt urspårad fotboll. Här reduceras supportrar till åskådare och konsumenter. Även i Sverige finns hotet om ökat avstånd mellan förening och supportrar även om den traditionella föreningsmodellen är intakt, inte minst av ekonomiska skäl, menar man.

Den rimliga reaktionen betyder inte att det inte finns utrymme för ökat supporterengagemang för klubbutveckling

Medlemsdemokratin och en fotboll utan videodomarsystemet VAR handlar inte om bakåtsträvande, utan en tro ”på möjligheten att själva välja hur idrotten ska utvecklas.” Supportrarna konstaterar slutligen att föreningsdemokratin börjar med medlemmarna, snarare än att klubbens anställda ska lyfta debatten.

Problemformuleringen är inte ny, men ger en nyttig kontext som vittnar om supportrars farhågor. Dessa finns långt utanför Häcken-leden, något som inte minst märktes efter Svenska Fotbollförbundets ordförande Fredrik Reinfeldts vårdslösa kommentarer kring VAR-frågan ifjol. Genom att hänvisa till att VAR ”är hela fotbollens fråga” och inte skulle avgöras av ”några få supportrar” reducerades majoriteten av elitklubbarnas årsmötesbeslut mot videodomarsystemet till en parentes.

Den breda besvikelsen efter utspelet var ett faktum. Reinfeldt fick senare säga sig respektera de demokratiska processerna. Men konflikten är verklig, och principfrågan om medlemmarnas roll i utvecklingen av fotbollen är åter på bordet.

En medlem och en röst ger unika rättigheter

Precis som i VAR-fallet är det tydligt att frågor som rör svensk fotbolls framtid inte bara handlar om teknik eller ekonomiska modeller – det handlar om vilken roll medlemmarna ska spela i beslutsprocesserna. Därför är Häcken-gruppernas demokratiska reflex betydelsefull. Ta gärna diskussionen, men gör det i demokratisk ordning är budskapet.

Den rimliga reaktionen betyder inte att det inte finns utrymme för ökat supporterengagemang för klubbutveckling. Expressen-journalisten Noa Bachner ser exempelvis ett behov av att medlemmar bidrar med kravställning och tydliga mandat i förhållandet till styrelserna. I sin bok Den sista utposten uppmanas medlemmarna att ta större ansvar för att staka ut långsiktiga riktningar i föreningarna.

Häri ligger kärnan i vad som är en förening. Makt i form av ”en medlem, en röst” ger unika rättigheter, men också möjligheter att bidra till bättre styrning och uppföljning. Inget tyder på att 51-procentsregeln hindrar sportslig utveckling, men samtidigt finns det alltid mer att göra för att förstärka föreningarnas verksamhet. En grundläggande förutsättning för att ta detta medlemsansvar är att vara påläst. Där är exempelvis organisationen Enable Sveriges genomgång av föreningsdemokratins olika delar en utmärkt utgångspunkt.

Den aktiva supporterrörelsen och den demokratiska strukturen bär upp fotbollen. För att göra den än mer konstruktiv finns det anledning att också inkludera motionsskrivning, diskussioner med valberedningar och deltagandet vid årsmöten i säsongsplaneringen som supporter. Det hjälper föreningarna, men framförallt är det ett skydd mot att fotbollsindustrins kommersiellt drivna avarter får ökat inflytande över denna del av civilsamhället.