"När elevhälsan halkar efter undermineras poängen med skolan"

Erik Berg
2:e vice ordförande och utbildningspolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet (Luf)

Utan satsningar på elevhälsan går skolans framsteg förlorade. För att på riktigt kunna ge alla individer goda möjligheter till liv i frihet är en välfungerande skola totalt nödvändig. Den är det bästa verktyget för att bryta socialt och ekonomiskt utanförskap i längden, och nödvändig för framtidens ekonomi och arbetsmarknad. När elevhälsan halkar efter undermineras dock hela poängen med skolan.

I dag finns flera problem med elevhälsan. Runt om i landet finns brister vad gäller både den medicinska och den psykologiska elevhälsan. Men även specialpedagogiskt stöd ingår, och likväl den är bristfällig över hela Sverige.

"Farlig nedåtgående spiral"

Elevhälsan är inte bara en garant för att ge unga personer ett liv i frihet från fysiologisk och psykisk ohälsa, men har även starka kopplingar till saker som skolnärvaro. Både sjuknärvaro och skolkning kan vara indikationer på inlärningssvårigheter eller sociala problem. När elevhälsan halkar efter riskerar alltså de unga personer som behöver den allra mest att dessutom skjutas bort från skolans verksamhet – en farlig nedåtgående spiral.

Kommunala förvaltningar och lokala fritidspolitiker klarar inte av att axla detta uppdrag, skolan är helt enkelt för viktig för att lämnas åt kommunerna.

Erik Berg
Utbildningspolitisk talesperson, Luf

För att stärka elevers välmående behövs breda reformer och större attraktivitet till viktiga yrken, allt från lärare till specialpedagoger och kuratorer. Detta kräver omprioriteringar. Mer utbildad personal är skolans största behov, men kompetensbristen gör det svårt att hitta rätt personal.

En lösning på denna kompetensbrist är att införa ett separat mentorsyrke som avlastar skolpersonal. Denna yrkesgrupp kan lägga större fokus än vad lärare kan på att samordna elevhälsan runt sina elever. 

Den psykiska hälsan

Regelbundna psykologiska elevhälsosamtal behöver införas, likt de huvudsakligen fysiologiska hälsosamtal som det redan i dag finns lagkrav på. Detta skulle innebära att ingen skola kan undgå denna viktiga del av elevhälsan.

Samtidigt måste vi komma ihåg att dessa hälsosamtal bara är ett sätt att upptäcka om mer stöd behövs. Barn- och ungdomspsykiatrin är i dag överbelastad och måste även den prioriteras för att på riktigt säkra möjligheten för alla ungas tillgång till denna viktiga vård.

Förstatliga skolorna

Här finns ett problem, nämligen Sveriges stelbenta byråkrati. Eftersom regionerna bestämmer över den psykiatriska vården och kommunerna över skolan behövs nationellt ledarskap. Detta ledarskap uppnås bäst genom en reform, som såklart måste nämnas nu, precis som i alla skolpolitiska sammanhang. Nämligen ett förstatligande av den svenska skolan.

Ojämlikheten är för stor mellan kommuner. Kommunala förvaltningar och lokala fritidspolitiker klarar inte av att axla detta uppdrag, skolan är helt enkelt för viktig för att lämnas åt kommunerna.

Med ett återförstatligande uppnås mycket. 290 kommuner behöver inte driva parallella förvaltningar, skolverket får bättre möjligheter att faktiskt leda viktiga arbeten och genomföra nödvändiga reformer och professionen får mer makt på plats i skolan. Detta lägger grunden för att skapa jämlikhet och gör implementeringen av nationella satsningar effektivare.

Personal trumfar surfplattor

Detta är som sagt bara en grund. En grund vi sedan behöver bygga vidare på. När ekonomiska prioriteringar ska göras bör satsningar på personal stå över inköp av surfplattor. När reformer genomförs ska det vara till nytta för skolor över hela landet, inte bara innerstädernas och villaförorternas. Och med det kan elevhälsan prioriteras, när bra personal och tillgängligheten till vård vid behov finns. Då kan alla skolor på riktigt ge sina elever den goda start på livet de förtjänar.