Norska regeringens svar: Klimat- och miljö är inte nedprioriterat

I veckan presenterade norska regeringen statsbudgeten för 2025. Samtidigt las den Gröna boken fram för tredje gången.

I och med årets Gröna Bok, även kallad regeringens klimatstatus och -plan, blev det bland annat tydligt att Norge inte kommer att nå klimatmålen till 2030, det vill säga att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Detta mål är inskrivet i klimatlagen.

– Vi är på rätt väg, säger Tore O. Sandvik (Arbeiderpartiet).

Alldeles för sakta, kontrar många av klimatorganisationerna.

Inte en låg prioritet

Ministern argumenterar för att just geopolitiska överväganden gjort att budgeten landat där den gjort.

– Det är det som är krävande i den situation vi befinner oss i, att det finns många dilemman. Vi måste säkra våra gränser, vi måste återuppbygga vårt försvar, Europa upplever krig på sitt eget territorium och vi måste fortsätta att ge stora bidrag till Ukraina. Samtidigt måste vi göra något åt brottsutvecklingen i Norge. Det kostar också mycket pengar, säger Sandvik till Altinget.

– Och då måste vi i Norge, som har en ekonomi med väldigt hög sysselsättning, ta hänsyn till ekonomins begränsningar. Om vi pressar in för mycket pengar pressar vi upp priserna och räntorna, och då får vi en situation där vi inte får stöd för de stora förändringar vi ska göra. Det är en balanserad politik, och den kommer att ställa krav. Det finns många dilemman framför oss. Regeringens uppgift är att ta ansvar i den avvägningen och vi har presenterat en ansvarsfull budget som tar hänsyn till detta.

Tar du den risk du säger att en klimat- och naturkris är på allvar, när reaktionen är att du prioriterar ner?

– Men klimat och miljö prioriteras inte ned. I den här budgeten finns det många sektorer som inte har fått de tillskott som de har önskat och som de ville ha som utgångspunkt, eftersom vi måste ta hänsyn till att vi prioriterar de stora frågorna.

– Och även då finns det 8,1 miljarder norska kronor i investeringar i Enova (det statliga bolaget som ansvarar för att lägga om energiförbrukningen i Norge reds.anm.), vilket är en enorm investering. Och det är fortfarande så att vi systematiskt satsar på att göra något åt tunga fordonstransporter, sjöfart och matsvinn. Det finns ett starkt engagemang för det, säger Sandvik.

Befolkningstillväxt

En av de saker som de flesta i klimatrörelsen har reagerat på efter presentationen av den gröna boken är att Norge inte kommer att nå klimatmålen för 2030.

Tore O. Sandvik säger att regeringens prognoser förra året “visade sig vara lite för optimistiska“.

– Vi hade inte räknat med en extraordinär befolkningstillväxt och ökad ekonomisk aktivitet eftersom den norska ekonomin går mycket bra.

– Och så har vi sagt att en del av de åtgärder vi har infört har mindre påverkan på utsläppen av växthusgaser än vad vi skulle vilja, så därför har vi uppdaterat det nu när vi har vi fått bättre kunskap om det. Men det är därför vi har den gröna boken. Att hela tiden uppnå en mer realistisk, effektiv, träffsäker och målinriktad klimatpolitik. Istället för att sväva i ovisshet bygger vi ett klimatledningssystem som hela regeringen och Norge är delaktiga i. Då har du då ett mer realistiskt mål för det du ska göra.

Syftar du på ukrainska flyktingar när du säger befolkningstillväxt?

– Finansdepartementets prognoser är befolkningstillväxten. Den har förmodligen vuxit på flera områden. Men säkert är också att fler landsmän har kommit hit, vilket ökar aktiviteten i ekonomin. 

Har det haft så stor effekt att det är den största skillnaden från förra årets siffror till i år?

– Jag vet helt enkelt inte. Men jag vet att befolkningstillväxten är en av de saker som påverkar i modellerna.

Tidigare under dagen användes även argumentet om befolkningstillväxt av finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Senterpartiet).

– En del av anledningen till att de norska utsläppen är något högre är att ungefär 80 000 ukrainare har kommit hit, och då räknas det också som ökade utsläpp, säger Vedum när NRK frågar honom.

Detta ledde till starka reaktioner från bland annat oppositionen.

Måste prioritera

Det var inte heller många som var glada när handlingsplanen för att nå naturskyddsmålsättningarna presenterades i slutet av september. Och de som var missnöjda med vitboken om naturen anser att de har fått vatten på sin kvarn efter att ha sett vad regeringen la fram i budgetmotionen. 

Du var på en skogspromenad med Jonas Gahr Støre inför lanseringen av Naturrapporten och lovade en historisk satsning på naturen. Nu drar ni ner över 400 miljoner norska kronor bara på skydd av natur. Är det en historisk investering i naturen då?

– Det är i förhållande till den budget som antogs. Vi ligger ungefär på den nivå vi legat på de senaste åren, och den har varit hög. Det finns fortfarande ett högt belopp för skydd av skogar, men det kommer tillbaka till det faktum att det är en prioriterad intern fråga och att det finns mindre pengar att spendera.

– Det är helt enkelt inom ramarna, och man måste prioritera. Det är alltså så att även om det blir en neddragning jämfört med vad som beslutats i Stortinget så finns det fortfarande mycket pengar till frivilligt skogsskydd.

Artikeln är en bearbetad översättning från Altinget.no