Debatt

SD: Fler beväpnade vakter vid samhällskritisk infrastruktur

Skyddet för samhällskritisk infrastruktur måste akut stärkas med fler skyddsvakter och tyngre beväpning. I en krigssituation kommer Polismyndigheten inte att räcka till för bevakningen av de skyddsobjekt som utgör totalförsvaret, skriver fyra företrädare för Sverigedemokraterna.

I en krigssituation kommer Polismyndigheten inte att räcka till för bevakningen av de skyddsobjekt som utgör totalförsvaret, menar debattörerna.
I en krigssituation kommer Polismyndigheten inte att räcka till för bevakningen av de skyddsobjekt som utgör totalförsvaret, menar debattörerna.Foto: Mikael Fritzon/TT
Sven-Olof Sällström
Björn Söder
Richard Jomshof
Pontus Andersson Garpvall
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

De senaste årens negativa samhälls- och omvärldsutveckling har ökat behovet av säkerhetspersonal inom både den offentliga och privata sektorn. Efterfrågan har varit hög på både utbildade väktare, ordningsvakter och skyddsvakter. I och med återuppbyggandet av totalförsvaret kommer efterfrågan på skyddsvakter dessutom att öka markant.

Krigsplacera skyddsvakter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver i en nyligen publicerad rapport att polisens bevakningsuppgifter i händelse av krig kan komma att utökas till skyddsobjekt, vilket konkret innebär att myndighetens resurser kommer att bli ansträngda. En lösning på detta dilemma kan vara att krigsplacera skyddsvakter på de objekt som annars skulle behöva polisbevakning. Dels för att avlasta polisen, dels för att över tid säkra skyddet för samhällskritisk infrastruktur.

I och med återuppbyggandet av totalförsvaret kommer efterfrågan på skyddsvakter dessutom att öka markant.

I dag hanteras bevakningen av skyddsobjekt till stor del av privata säkerhetsföretag, men det finns objekt som anställer personal direkt, såsom länsstyrelser med flera. En risk som Säkerhetsföretagen lyfter upp är att omkring 15 procent av skyddsvakterna är krigsplacerade, vissa av dem i Hemvärnet. Detta skulle i händelse av krig eller höjd beredskap kunna innebära att ett stort antal behöver lämna sina skyddsobjekt för andra uppgifter.

Låt staten stå för utbildningen

Säkerhetsföretagen menar att staten måste ta ett större ansvar för att lösa den kontinuerliga försörjningen av skyddsvakter mot bakgrunden av att det inte är finansiellt hållbart att utbilda och ha skyddsvakter i ”reserv” utan uppdrag. Kompromissen är att staten står för utbildningen och att skyddsvakterna under tiden arbetar i företagens andra verksamheter.

Sedan 2019 utbildar frivilligorganisationen Försvarsutbildarna skyddsvakter på uppdrag av Försvarsmakten, Tullverket, MSB, Trafikverket och flera länsstyrelser. Från Sverigedemokraternas sida är det viktigt att frivilligorganisationerna framgent är prioriterade i totalförsvarets återuppbyggnad. Det handlar inte bara om finansiella medel utan även om att det finns en fortsatt efterfrågan av deras tjänster från fler aktörer.

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i vårt närområde kommer med stor sannolikhet inte förbättras de närmaste åren även om det är något som man gärna vill hoppas på. Risken att Rysslands auktoritära och aggressiva politik fortsätter även om Vladimir Putin ersätts av någon annan är stor. Skyddsvakterna kommer vara en absolut nödvändig förstärkningsresurs för att säkerställa bevakning och skydd av samhällskritisk infrastruktur i händelse av krig.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024