Svagt underlag för historiskt Natobeslut
Hur ser vår omvärld ut om tio år? Säkerhetspolitiken behöver vara långsiktig men underlaget inför Natoansökan och Socialdemokraternas beslut tar inte höjd för olika scenarier. Den hafsiga processen ökar risken för demokratiska bakslag i framtiden. Det menar Mats Engström i sin krönika.
Mats Engström
Analytiker, fristående krönikör Altinget, tidigare politiskt sakkunnig UDDet var mycket vi inte visste den där novemberkvällen 1999 när Göran Persson kallat de mest berörda statsråden och några medarbetare till möte i Sagerska Huset för att diskutera EU:s militära utveckling. Ingen förutsåg terrorattackerna mot World Trade Center med påföljande strider i Afghanistan, Irakkriget, hur snabbt Kinas globala inflytande skulle växa. Inte heller effekterna av sociala medier, Georgien, Brexit, Trump.
Många frågor saknas i analysen
Nu dominerar Rysslands brutala krig mot Ukraina nyhetsflödet. Men redan under de två månader som regeringens säkerhetspolitiska analys pågick förändrades bilden.
Det blev ingen snabb rysk seger, tvärtom verkar offensiven ha kört fast med stora förluster för Moskva. En långvarig ockupation av områden i Donbass kommer att binda avsevärda styrkor. Hur många år tar det innan Ryssland kan utgöra ett trovärdigt invasionshot i Östersjöområdet?
Det är en av åtskilliga frågor som saknas i analysgruppens rapport. Samma sak med vad som kan ske i USA efter nästa presidentval, eller det stöd Sverige kan få av Frankrike och Tyskland även utanför EU:s formella ram.
Natos egenintresse lyfts inte fram
”Från amerikansk sida har man varit tydlig med att europeiska länder utanför Nato inte erhåller bilaterala försvarsgarantier”, skriver gruppen.
Jaha, men har svenska diplomater ställt motfrågor om hur USA tänkt försvara Baltikum eller Finland utan Sverige? Och varför sa Joe Biden då 2016 att Sverige är ”okränkbart territorium”? Det finns ett starkt intresse i Washington att få in Sverige i Nato som kan påverka budskapen.
Rapporten visar inte varför Sveriges sårbarhet samlat sett skulle öka om Finland blev medlem i Nato men vi valde fortsatt militär alliansfrihet. Även då skulle Natoländerna ha ett starkt egenintresse av att försvara svenskt territorium, något som analysgruppen låter bli att lyfta fram. Risken för anfall mot svenskt territorium om vi som Natomedlem till exempel skickar Gripen i strid utan att själva vara angripna diskuteras inte heller.
Ensidigt om nedrustningsarbetet
Analysgruppen ger också en ensidig bild av effekterna på nedrustningsarbetet. Som medlem blir svårt att till exempel kräva löften från stormakterna att inte bli först med att använda kärnvapen. Deltagandet i Natos Nuclear Planning Group och den gemensamma planeringen för kärnvapenanvändning problematiseras inte.
Dagens beslut av den socialdemokratiska partistyrelsen är historiskt. Den socialdemokratiska brådstörtade ”säkerhetspolitiska dialogen” har haft brister. Länge hette det till exempel att nedrustningsarbetet inte skulle påverkas, något som Margot Wallström nu tydligt säger kommer att ske. Medlemmarna fick inte ta del av information som partistyrelsen fått inför dess beslut bakom stängda dörrar, om till exempel försvarskostnader utanför Nato.
Lätt att peka på brister
Man får respektera det ansvar som en statsminister har och behovet av en ny analys när Finland tydligt visat sin vilja att gå med. Men med lite mer självförtroende hade Magdalena Andersson och hennes statsråd kunnat resonera mer öppet om för- och nackdelar med ett Natomedlemskap.
Nu kommer det att bli lätt att peka på brister i analysen när saker går annorlunda är vad som målats upp. Bara ett par timmar efter att analysgruppens rapport blev offentlig i fredags visade Turkiets president vad ett samarbete kan kosta.
Om fem år kanske stödet för Natomedlemskap fortfarande är högt. Eller så har världen förändrats och många känner sig lurade av den brådstörtade processen denna vår. Det skulle i så fall vara illa för tilltron till demokratin och för den folkliga förankringen av vår säkerhetspolitik.
Mats Engström är analytiker, författare och fristående krönikör i Altinget.
Tidigare krönikor
- Säkerhetspolitik är mer än ja eller nej till Nato
- Frågorna som Moderaterna borde besvara om Natomedlemskap
- Att spara energi är bra säkerhetspolitik
- Vi är dåligt rustade även för nästa pandemi – behövs fler krisövningar
- Farmanbar borde beskatta kraftbolagens enorma vinster
- Tuffa miljöutmaningar väntar för fightern Annika Strandhäll
- Så kan Andersson göra vision till verklighet – precis som von der Leyen och Palme
- Magdalena Andersson behöver bli tydligare om segregationen och miljön
- Sluta käbbla om klimatet och påverka världen i stället
- Moderaternas radikala skifte väcker internationell uppmärksamhet
- Regeringskrisens okända variabel finns i Bryssel
- Förvånansvärt mild dom från konstitutionsutskottet
- Grönt omvandlingstryck kan hjälpa europeisk industri
- Civilsamhällets röster behövs i debatten om EU:s framtid
- Goda klimatnyheter blir inte bättre av överdriven PR
- Sverige kan lära av Angela Merkels integrationspolitik
- KU bör granska varför Dambergs kriskansli inte slog larm
- Svenska politiker borde inte bli nej-sägare i frågan om en ”hälsounion”
- Fukushima visade Sveriges behov av permanent krisgranskning