Sverige kan lära av Angela Merkels integrationspolitik

Var har du miniräknaren, frågade jag tjejen med huvudduk på läxhjälpen i en Stockholmsförort. Hon löste mattetalen i huvudet snabbare än de flesta, men att räkna svår geometri med sinus och cosinus för hand fungerar inte. Så småningom berättade hon att räknaren gått sönder och att hon inte fått tag på någon annan.

Den tidigare rektorn Hamid Zafar försvann efter en skandal och nationalekonomen Susanne Ackum berättar att hon aldrig tillträdde

På läxhjälpen gick det att få stöd, och förhoppningsvis lånar skolan ut extra hjälpmedel även om det är pinsamt att fråga. Men att be föräldrarna köpa en ny räknare är inte självklart för alla, hur begåvade de än är, när pengarna ska räcka till hela familjens utgifter. 

Det är inte heller lätt att plugga ostört när man är trångbodd. Därför är det bra att Moderaterna kräver att alla skolor ska erbjuda läxhjälp, och nu också föreslår läxfritids för de yngsta eleverna. I övrigt är förslagen om integrationen tyvärr en besvikelse.

(M)er ideologi än evidens

Ulf Kristersson lanserade 2019 sin integrationskommission med pukor och trumpeter. Rapporten den 8 april i år blev snarare förslag från en moderat arbetsgrupp än det breda expertbetänkande han utlovade. Den tidigare rektorn Hamid Zafar försvann efter en skandal och nationalekonomen Susanne Ackum berättar att hon aldrig tillträdde i expertgruppen.

Förslagen är mer präglade av moderat ideologi än av evidens, till exempel genom att inte lyfta fram betydelsen av god hälsa för inträdet på arbetsmarknaden eller bostadssegregationens negativa effekter på chanserna att få jobb. I stället beskrivs låglönejobb som ett undermedel, vilket stämmer dåligt med forskning i våra grannländer. Moderaterna struntar även i att barnfattigdom på grund av sänkta bidrag försämrar livschanserna.

Det är synd, för Ulf Kristerssons grundtanke var god. Även om det finns höger-vänster perspektiv på integration är samhällsutmaningen så stor att vi behöver en bred överenskommelse om åtgärder. Regeringen borde ha plockat upp den kastade handsken och tillsatt en bred integrationsutredning.

Angela Merkels exempel

Det gjorde Angela Merkel. Tysklands integrationskommission med 25 framträdande experter presenterade sin slutrapport (pdf) i december, efter två år arbete.

På de drygt 200 sidorna ryms många intressanta analyser och förslag. Grundansatsen är positiv: migration ger möjligheter, när integrationen lyckas. Kommissionen ser integration som ett gemensamt samhällsprojekt, där diskriminering ska motverkas och grundvärderingar som jämställdhet ska gälla. Åtgärdskatalogen är betydligt bredare än Moderaternas program, med social bostadspolitik och insatser för god hälsa som framträdande inslag.

Det är i linje med den tyska regeringens politik som spänner över ett bredare fält än mycket av den svenska debatten. Moderaternas syskonparti CDU försöker göra migrationen till en god möjlighet i koalition med Stefan Löfvens SPD-vänner.

Lyft integrationsdebatten ur skyttegravarna

Men i Sverige hamnade Moderaterna alltså i sitt gamla mantra om lägre löner som mirakelmedicin. Brister finns även på andra håll. Socialdemokraterna har inte prioriterat integrationen tillräckligt och Märta Stenevi verkar ännu inte ha fått med sig resten av Miljöpartiet på social hållbarhet. Den ekonomiska vårpropositionen innehåller inga ordentliga satsningar mot segregationen, trots att pandemin slagit särskilt hårt mot utomeuropeiskt födda. Ändå är integrationen en avgörande framtidsfråga.

Skyttegravarna är tyvärr kvar i den svenska debatten. Det behövs ett nytt initiativ som kan ligga till grund för en samlad politik efter nästa val med brett parlamentariskt stöd. Svenska politiker borde lära av Angela Merkels integrationspolitik, som utgår från verkligheten och inte bara från ideologi.