Trafikverket: Prognoser innebär inte rekommendationer
REPLIK. Det förekommer flera grundläggande missuppfattningar i Järnvägsfrämjandets debattartikel. Prognoser utgör vare sig politiska rekommendationer eller visioner för trafik- och samhällsplanering, skriver Trafikverket.
Anna Wildt-Persson
Utredningsledare, Inriktningsunderlag 2022−2033/2022−2037, Trafikverket
Jonas Eliasson
Måldirektör tillgänglighet, Trafikverket
Sven Hunhammar
Måldirektör miljö och hälsa, Trafikverket
I debattartikeln ”Trafikverket – bromskloss för klimatomställningen” (24/11) förekommer ett antal grundläggande missuppfattningar.
När det gäller fördelningen av satsningar på väg och järnväg går huvuddelen av investeringsmedlen till järnvägsinvesteringar. Av de stora investeringarna i ny infrastruktur som finns i den nuvarande nationella planen är nästan 80 procent fördelat till järnväg, och resten till väg och sjöfart.
Det kan i sammanhanget tilläggas att våra prognoser tyder på att järnvägsresandet förväntas växa dubbelt så snabbt som vägtrafiken, relativt sett.
Trafikverket
I Trafikverkets nya inriktningsunderlag ökar järnvägsandelen ytterligare. Allra högst prioriteras dock inte nya investeringar, utan att vårda den väg och järnväg vi redan har i hela landet.
Begränsade effekter
När det gäller möjligheterna att nå transportsektorns klimatmål för inrikestransporter är det ofrånkomligt att det i första hand handlar om att göra vägtrafiken fossilfri. Anledningen är att vägtrafiken har en så mycket större andel av transportarbetet än övriga trafikslag, 85 procent av persontransportarbetet och 50 procent av godstransportarbetet. Även en stor ökning av järnvägentransporterna medför därför en relativt sett liten minskning av vägtrafiken.
Samtidigt är det angeläget med åtgärder för att effektivisera transportsystemet, till exempel genom järnvägssatsningar. Det medför ofta stora nyttor i form av högre tillgänglighet för resenärer och godstransporter. Dock får de relativt sett begränsade effekter för vägtrafikens utsläpp.
Påståendet stämmer inte
I artikeln påstås att Trafikverket ”invänder mot högre bränslepriser”, vilket inte stämmer. Trafikverkets analyser visar att ett kostnadseffektivt sätt för att klara transportsektorns mål utgörs av en kombination av en elektrifiering av fordonsflottan, en ökad användning av biodrivmedel, samtidigt som en dämpning av vägtrafikutveckling sker då bränslepriserna fördubblas genom högre skatter och reduktionsplikt fram till 2040.
Inte politiska rekommendationer
Artikelförfattaren menar slutligen att Trafikverkets trafikprognoser skulle vara en underförstådd rekommendation att ”satsa på vägarna”. Prognoser utgör dock vare sig politiska rekommendationer eller visioner för trafik- och samhällsplanering. Prognoserna beräknar, utifrån beslutad politik och omvärldsfaktorer, hur trafik, resande och transporter kan förväntas utvecklas, och inte vad man önskar eller hoppas ska hända.
Baserat på dessa prognoser kan man analysera och rekommendera olika åtgärder och investeringar. Det kan i sammanhanget tilläggas att våra prognoser tyder på att järnvägsresandet förväntas växa dubbelt så snabbt som vägtrafiken, relativt sett.
Läs tidigare inlägg i debatten:
Debatt: Trafikverket – bromskloss för klimatomställningen
Trafikverkets förslag konserverar vägtrafikens skadligt dominerande roll och beaktar inte järnvägens överlägsenhet. Är det trafikpolitiker som styr Trafikverket eller är det tvärtom? Det skriver Ulf Flodin, Järnvägsfrämjandet.