Sveriges byggregler driver på ett ökat elberoende

Sveriges energisystem står inför en utmanande framtid. Energistatistiken för flerbostadshus visar att andelen el som används till uppvärmning och tappvarmvatten har mer än fördubblats mellan 2010 och 2022. För att bryta denna trend och säkerställa att byggnaderna inte endast framstår som energieffektiva på pappret bör byggreglerna ändras så att fokus läggs på byggnadernas faktiska energianvändning i stället för mängden köpt energi.

Ansträngt elnät

Vid en första anblick kanske ökningen av elbehovet till bostadssektorn verkar harmlös. Men problemet ligger i elnätets kapacitet, som redan är hårt ansträngd under höglasttimmar, särskilt på vintern när efterfrågan på uppvärmning är som störst. Om denna utveckling fortsätter, riskerar vi att försvåra Sveriges möjlighet att uppnå målet om klimatneutralitet till år 2045.

För att kunna fasa ut fossila bränslen från sektorer som industri, transporter och jordbruk behöver vi frigöra elkapacitet. Dessa sektorer står tillsammans för omkring 150 TWh fossil energi per år, vilket utgör 80 procent av Sveriges totala utsläpp. Utfasningen av de fossila bränslena förväntas leda till en fördubblad nationell elanvändning till år 2045.

Investeringar på uppemot 2 000 miljarder kronor kommer att krävas i ny elinfrastruktur och produktion. För att hålla nere kostnaderna är det avgörande att vi hushåller med elen och använder den där den verkligen behövs.

Boverket införde år 2020 något som kallas ”viktningsfaktorer” i byggreglerna. Syftet var att göra det mer rättvist mellan olika sätt att värma upp byggnader och att uppmuntra resurseffektiva lösningar. Men efter nästan fyra år kan man se att målet inte har uppnåtts. Det har lett till att elanvändningen för uppvärmning har ökat, och att energisparande åtgärder fått mindre uppmärksamhet.

Förändra byggreglerna

EU har antagit ett nytt direktiv för byggnaders energiprestanda, det så kallade EPBD-direktivet, som syftar till att alla byggnader ska vara nära nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Som en del av detta har Boverket fått i uppdrag att anpassa Sveriges byggregler efter de nya kraven. Det är en välkommen förändring.

För att öka effektiviseringsgraden och minska elanvändningen bör energiprestandakraven i byggreglerna framöver utgå från byggnadens faktiska energianvändning. Gränsvärden bör sättas med hänsyn till både kostnader och klimatpåverkan, med fokus på byggnadens hela livscykel. Ett arbete som bör göras i samarbete med akademi, fastighetsägare och energibolag för att uppnå bästa resultat.

Gränsvärden bör sättas med hänsyn till både kostnader och klimatpåverkan, med fokus på byggnadens hela livscykel.

Byggnader står för en tredjedel av Sveriges energianvändning, och därför har Boverkets byggregler stor betydelse för både klimatmålen och hushållens energikostnader. Med förändrade byggregler och genom att minska byggnaders elbehov kan kostnaderna, och därmed priserna, till följd av elnätsutbyggnad till kunder och konsumenter hållas nere.

Låt branschen bidra

Sverige står vid ett vägskäl. Boverket har meddelat att myndigheten avser att föra en dialog med branschen gällande översynen av byggreglerna. Vi välkomnar initiativet och ser fram emot att delta i konstruktiv anda med ovan nämnda förslag som en grundplatta. Men vi väntar fortfarande på en plan från Boverket för hur dialogen ska ske.

Det är av yttersta vikt att företrädare med djup kunskap om branschen får bidra med sin expertis i det fortsatta regleringsarbetet. Annars riskerar vi att bygga in oss i strukturer som är skadliga för såväl ekonomin som klimatet. Nu har vi chansen att göra om och göra rätt – låt oss ta den.