”Gruppsykologiska krafter leder till arbetsplatsmobbning”

Stefan Blomberg är psykolog och författare till boken Mobbning på jobbet. Han har utrett ett stort antal fall av kränkande särbehandling och kan bättre än de flesta förklara de psykologiska mekanismerna bakom arbetsplatsmobbning.

Ser du några kulturella skillnader som kan förklara hur kränkande särbehandling ser ut inom civilsamhällesorganisationer och andra organisationer? 

— Ideella organisationer drivs utifrån särskilda syften och ”högre” värderingar. Det innebär att konflikter riskerar att bli väldigt laddade och till och med existentiella till sin natur. Det medför att personer kan ses som förrädare av den högre saken och att det då blir helt legitimt att göra allt för att stöta ut dem. 

Vad kan du säga om de psykologiska fenomen som uppstår när arbetsplatsmobbning inträffar?

— Finns det problem i en arbetsgrupp är det bekvämt att problemen identifieras till en enkel orsak, ofta i form av en syndabock. Det blir en enkel förklaringsmodell som stärker sammanhållningen hos dem som så att säga, inte är en del av problemet. Eftersom det är syndabocken som är orsak till problem minskar kollegornas ansvar. Gruppsykologiska krafter leder till arbetsplatsmobbning och man är inte alltid medvetna om vad som sker. Lösningen är också enkel för syndabocken ska bort. Det avlastar gruppen och då ska alla problem vara lösta.

Vilka utses till syndabockar?

— Personer som på något sätt avviker från gruppen har en klart ökad risk för att drabbas. Det betyder inte att man måste vara en särling. Det kan vara att du är man i en kvinnodominerad grupp, eller kvinna i en mansdominerad grupp. Eller att du har fel ålder, ideologi eller arbetsmoral.

Vad får det för konsekvenser att så många runtomkring den utsatte tystnar?

— Nästan alla utsatta beskriver det på samma sätt: En otrolig besvikelse att de man trodde brydde sig tystnade och försvann. Den besvikelsen gör nästan lika ont som att man varit utsatt och sveket är svårt att komma över. Den som inte själv har drabbats av att slås ut ur den sociala gemenskapen har svårt att förstå hur det känns.

Hur kan man få fler att ingripa?

— Hösten 2020 publicerades en vetenskaplig artikel som jag är medförfattare till. I den berättar vi om bystanders. Det vi ser är att de som står bredvid när mobbning pågår utan att göra något riskerar att få sämre psykisk hälsa ungefär 1,5-2 år efteråt. Det finns en moralisk aspekt här; när jag inte agerar blir det en krock i mig själv som sänker min psykiska hälsa på sikt. Men den som däremot agerar mår bättre. ”Jag står för något och jag är en person jag tycker om.” Det blir lättare att leva med sig själv om man står upp för sina ideal.

Hur ser det ut i andra länder?

— Frankrike har infört mobbning som ett lagbrott men man har inte utbyggd arbetslagstiftning. Att lagstifta ger ett starkt signalvärde som i fallet med det franska telebolaget där VD:n döms till fängelse.

— I England har man inte infört nya lagar, där har man drivit fall till domstol och fått annan redan prejudicerande lagstiftning att tillämpas på det här området. Det som är intressant med England är att de vidgat tillämpningen av befintliga lagar för att få fram prejudikat. Men då gäller att domstolarna vågar vara progressiva. Lagstiftning och juridik är ganska konservativa till sin form. Den definierar hur vi ska bete oss baserat på hur det varit förr. När normerna i samhället förändras och utvecklingen drivs framåt är det inte säkert att lagstiftningen hänger med. Och då kan man ta fram ny lagstiftning eller omtolka den befintliga. Det har man gjort i England med framgång.

Du nämnde tidigare att vem som helst kan drabbas av arbetsplatsmobbning. Hur kan det komma sig?

— De flesta som drabbas är som vem som helst. Problemet är inte individen utan organisationen. Där mobbning inträffar finns bekymmer av olika slag: konflikter som urartar, maktkamper, prestige och dåliga rutiner för hur man hanterar kritik mot någon.

Vilka är de största bristerna som gör att arbetsplatsmobbning kan uppstå? 

— Om en enskild person är utsatt och arbetsgivaren struntar i att göra det som arbetsmiljölagen säger, då tror många att de kan vända sig till Arbetsmiljöverket. Men i deras uppdrag ingår inte att undersöka enskilda ärenden. De ser bara till hur systemen fungerar på arbetsplatserna. Om arbetsgivaren tycks ha ett bra system och säger att de sköter frågorna på ett visst sätt, då nöjer sig Arbetsmiljöverket. Att man inte undersöker enskilda fall gör att de inte prövas.

Skulle du säga att mobbning, och att det är svårt att få sitt ärende prövat, är skäl till varför folk tar sina liv?

— Ja absolut. När upplevelsen av maktlöshet blir för stor hamnar man i ett gigantiskt underläge. Vi vet att upplevd maktlöshet och hjälplöshet är depressionsdrivande. Och när människor blir deprimerade ökar risken för självmord. Mycket försiktigt räknat tar minst 50 personer sina liv i Sverige varje år som ett resultat av arbetsplatsmobbning. 

Vad är viktigast för att få bukt med arbetsplatsmobbning?

—Mobbning på arbetsplatser gör att människor slås ut, hamnar i arbetslöshet, sjukskrivs och får sjukersättning. Det är ofattbara tragedier som i stor utsträckning kan förebyggas. Arbetsgivarna behöver därför ta sin del av ansvaret för att förebygga att mobbning inte sker på en arbetsplats. Sedan behövs ett kontrollsystem värt namnet.