Låt Stockholm+50 visa vägen för globalt samarbete

Vi lever i en mycket osäker tid, med allt fler och alltmer utdragna kriser och konflikter. Det ryska angreppet mot Ukraina är ett grundskott mot FN-stadgan och en mänsklig tragedi som skakat om den internationella säkerhetsordningen och kriget får konsekvenser för människor långt bortom Europas gränser.

Energisystemen måste ställas om

Kriget påverkar mat och energipriser och därtill är fattiga, skuldsatta länder alltmer utsatta av klimatpåverkan och förlust av ekosystem vilket påverkar förutsättningar för livsmedelsförsörjning. För varje procentenhet av ökade livsmedelskostnader hamnar ytterligare 10 miljoner i fattigdom och vi ser nu en snabbt ökande fattigdom.

Därtill lever 1,2 miljarder människor i konfliktdrabbade områden. Hälften av dessa bor i länder som inte vanligtvis betraktas som instabila krigszoner. Enligt UNDP:s rapport New Threats to Human Security in the Anthropocene känner sig sex av sju människor i världen otrygga.

Det ökade militära säkerhetshotet har inneburit osedvanligt snabba omprövningar av tidigare ställningstaganden och säkerhetspolitiska arrangemang i många länder, inklusive i Sverige. Många av de europeiska ekonomiernas beroende av fossila bränslen från Ryssland har också kommit i rampljuset och lett till en mer omedelbart inriktad debatt om hur energisystemen kan ställas om för att bli hållbara.

Stockholm+50

I år är det 50 år sedan världens länder samlades i Stockholm under FN:s flagg – Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön år 1972 – ett globalt toppmöte som förändrade hur världen såg på miljöfrågor. I Stockholmsdeklarationen uttalade de samlade stats- och regeringscheferna att jorden nått en punkt där vi genom ”okunskap eller likgiltighet kan göra massiv och oåterkallelig skada på vår gemensamma miljö som vårt liv och välbefinnande är beroende av”. Dessa ord ringer tyvärr obehagligt aktuella även i dag.

Folkrörelser, ungdomar och företag är de verkliga drivkrafterna för en hållbar värld.

Nu inleds ett nytt FN-möte i Stockholm – Stockholm+50, och Sverige står värd i samarbete med Kenya. Högnivåmötet ska diskutera hur vi kan samarbeta bättre för att uppnå Agenda 2030 och bygga upp våra samhällen efter pandemin. Sverige har återigen en internationell plattform att driva fram globalt samarbete av betydelse för världen och den ”Common Agenda” som generalsekreteraren har presenterat.

Givet det allvarliga läget bör högnivåmötet ge en skjuts för en rättvis klimatomställning. Finansiella resurser behöver frigöras inte minst för fattiga länder genom skuldlättnader och massivt grönt omställningsstöd i utbyte mot investeringar i förnyelsebar energi, minskade subventioner till fossila bränslen, skydd av biologisk mångfald, satsningar på utbildning och sociala trygghetssystem som skyddar de mest utsatta.

Vision för framtidstro

Högnivåmötet skulle också kunna leda till överenskommelser om ett annat sätt att mäta mänsklig framgång på. Utöver ekonomin så måste naturresurser och mänskligt kapital räknas in i samhällens balansräkningar.

Stockholm+50 bör dessutom ge ett erkännande till andra viktiga förändringsaktörer. Folkrörelser, ungdomar och företag är de verkliga drivkrafterna för en hållbar värld.

Toppmötet behöver skapa en vision som ger framtidstro. Hälften av världens befolkning är i dag under 30 år och fler än 10 miljarder människor kommer enligt FN:s prognoser att födas bara under detta århundrande. Låt oss använda Stockholm+50 för att blicka framåt. Vi måste utvidga solidaritetens gränser till våra efterkommande och göra det internationella systemet till en plattform för att förstå, planera och agera för framtiden.

Detta kan låta svårt när ett blodigt krig pågår i Europa. Men klimatförändringar, utarmning av naturen och extrem fattigdom och ojämlikhet utgör också hot mot den mänskliga överlevnaden. Vi måste hitta mer effektiva sätt till globalt samarbete och solidaritet. FN är den enda plattformen vi har för det. Det är dags att mobilisera för förändring.