Sänk rösträttsåldern till 16 år

I dag samlas 50 unga från hela Sverige och 30 makthavare på Youth 2030 Movements nationella toppmöte om ungas inflytande och delaktighet i vår demokrati. Vi kommer att prata om hur ungas inflytande kan öka och vad beslutsfattare kan göra för att säkerställa att unga inkluderas i de beslut som påverkar vår framtid.  

För oss unga i styrgruppen som planerat eventet sedan i våras är det här nästan lika högtidligt som en valdag. Skillnaden är att alla av oss får vara med på det här eventet trots att vissa är under 18 år. Här på Toppmötet räknas våra röster lika mycket som de vuxnas, de väger till och med lika tungt som rösterna hos de folkvalda politikerna på plats.

Det finns många sätt att öka ungas inflytande och delaktighet i samhället och vår demokrati. Sänkt rösträttsålder är en lösning och den ställer saker på sin spets. Den tvingar vuxna att ställa sig frågan om de är beredda att dela med sig av makt till unga och sätter ljuset på den negativa synen vi har på unga i vårt samhälle:

”16-åringar är för omogna.” ”16-åringar är för oansvariga.” ”16-åringar är för okunniga för att fatta beslut.” 

Ingen större skillnad mellan 16- och 18-åringar

Det här är vanliga reaktioner och motargument när vi pratar rösträttsålder – både från vuxna och unga. Men forskning visar att det inte finns någon större skillnad i kunskap eller beslutsförmåga mellan 16 och 18-åringar. Och ärligt talat så är inte kunskap eller mognad ett villkor för att vuxna ska få rösta så varför skulle det gälla för unga bara på grund av deras ålder? I stället för att vara så fokuserade på att ifrågasätta ungas kompetens så borde vi fråga oss hur stark och inkluderande vår demokrati verkligen är när den utesluter så pass många från att göra sin röst hörd? 

Vi är trötta på att höra politiker debattera ämnen som påverkar unga utan att fråga oss vad vi tycker och upplever. Om unga fick rösta, skulle våra politiska intressen tas på större allvar. Inte ens 2 av 10 ungdomar upplever att de kan påverka i sin egen kommun. Därför är det inte konstigt att unga mellan 18-29 år är den åldersgrupp som är mest underrepresenterad i lokalpolitiken, dessutom är medelåldern i riksdagen 46,7 år. 

Finns redan krav och möjligheter som 16-åringar

Samtidigt har faktiskt redan 16-åringar stora krav på sig och möjligheter att ta ansvar. De kan starta företag, betala skatt, omfattas av totalförsvarsplikten och är straffmyndiga. Vi har massor av skyldigheter – men inga möjligheter att förändra. 

Det finns tiotusentals unga i Sverige som ideellt engagerar sig för att öka ungas inflytande. En av de viktigaste frågorna i denna debatt är att sänka rösträttsåldern. Youth 2030 Movement, tillsammans med organisationer som Bris, RFSL Ungdom, Unga Örnar och Unicef Sverige, driver ett stort rösträttsnätverk som representerar över 650 000 unga som vill ha ökat inflytande i samhället.

Fördelarna med att inkludera unga i beslutsfattandet är tydliga. Valdeltagandet ökar både direkt och på sikt. Unga får ett större politiskt engagemang och förtroendet för demokratin stärks. Dessutom ökar ofta föräldrars valdeltagande när deras barn får rösta. Länder som Estland, Skottland, Österrike, USA och Tyskland har redan gett 16-åringar rösträtt i nationella eller lokala val. I EU-valet i våras fick 16-åringar rösta i Belgien, Tyskland, Estland och Malta.

Varför ser det inte ut så här i Sverige? Vi tror att utvecklingen med en sänkt rösträttsålder bara kommer fortsätta spridas i Europa och världen. Vill Sverige verkligen hamna efter?