Debatt

EU-krav på energieffektivisering är en möjlighet för Sverige

Kraven på energiprestanda i befintliga lokalbyggnader är en chans för Sverige att inte bara minska vår klimatpåverkan, utan också modernisera vårt byggnadsbestånd på ett hållbart och lönsamt sätt. Det skriver Lotta Bångens, vd Eneff – Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering.

Det är inte orimligt att förbättra energiprestandan i befintliga lokalbyggnader, menar debattören.
Det är inte orimligt att förbättra energiprestandan i befintliga lokalbyggnader, menar debattören.Foto: Oscar Olsson/TT
Lotta Bångens
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nu kommer Boverkets förslag på krav på energiprestanda i befintliga lokalbyggnader, ett förslag som har väckt diskussion. Målet är att de sämsta byggnaderna ska energieffektiviseras fram till 2030 och 2033. Vissa ser kraven som för stränga, andra ser dem som både nödvändiga och lönsamma för samhället.

Inte överdrivet stränga krav

Boverket har nyligen presenterat förslag på nya gränsvärden för energiprestanda i befintliga lokalbyggnader. Det här är en del av Sveriges implementering av EU:s nya direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslaget innebär en viktig förändring, då krav införs i befintliga byggnader. I EU-direktivet står det att de sämsta sexton procenten ska uppgraderas till 2030, och de sämsta 26 procenten till 2033 (jämfört med energiprestandan år 2020).

Det här är en möjlighet för Sverige. Genom att energieffektivisera kan vi minska både kostnader och klimatpåverkan samtidigt som äldre byggnader moderniseras. Åtgärderna som föreslås är inte ”överdrivet stränga krav”, utan snarare en nödvändighet eftersom det tidigare helt saknats tydliga regler för befintliga byggnader.

Vi måste klargöra detta: De nya kraven är inte orimliga skärpningar, utan helt enkelt ett steg framåt eftersom vi inte haft några riktlinjer för befintliga byggnader tidigare.

Kulturvärden behöver inte kompromissas bort

Boverket framhåller också att de föreslagna gränsvärdena är fullt möjliga att uppnå genom lönsamma åtgärder och utan att göra avkall på kulturvärden. Det betyder att över 25 procent av Sveriges lokalbyggnader i dag kan göra lönsamma åtgärder som inte har genomförts. Positiva förändringar sker inte alltid av sig själva, ibland behövs styrmedel för att sätta utvecklingen i rörelse. EU:s nya krav kan ses som en katalysator för förbättringar.

Det finns dock ett problem med Boverkets förslag. Problemet har sin utgångpunkt i hur en byggnads energiprestanda beräknas. Totalt är det cirka 23 000 lokalbyggnader som behöver förbättra sin energiprestanda, enligt Boverkets rapport. Drygt 13 000 av dessa är byggnader med el eller gas/olja som energibärare.

Genom att energieffektivisera kan vi minska både kostnader och klimatpåverkan samtidigt som äldre byggnader moderniseras.

Med dagens beräkningar för energiprestanda i byggnader kan dessa 13 000 byggnader med stor sannolikhet klara kraven genom att endast åtgärda vilken energibärare man använder – helt utan att minska energibehovet i byggnaden. Det är förstås bra att byta ut el och olja som energibärare, men det är en annan fråga. Incitamentet för energieffektivisering borde inte påverkas.

Att höja energiprestandan framtidssäkrar mot höjda energipriser och ger även en ökad energisäkerhet både i Sverige och EU. Samtidigt kommer det att bidra till en bättre inomhusmiljö i många byggnader, som i dag lider av brister. Detta är viktiga delar som inte får missas när direktiven implementeras i Sverige.

Modernisera byggnadsbeståndet

Kraven på energiprestanda i befintliga lokalbyggnader är en chans för Sverige att inte bara minska klimatpåverkan, utan också modernisera vårt byggnadsbestånd på ett hållbart och lönsamt sätt. Genom att uppgradera våra lokalbyggnader till bättre energiprestanda kan vi skapa långsiktiga fördelar för miljö, ekonomi och människors välbefinnande.

Höjd energiprestanda må vara ett krav från EU, men vi får inte glömma att det samtidigt är ett steg som är både nödvändigt och lönsamt för Sverige.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024